Det var ett tag sedan jag tog mig tid med en kattpromenad i huset. På våning fem stötte vi på en hund modell mindre. En sån där liten sak som blir skitglad när den ser folk.
Jag tänkte att nu går det åt skogen. Rödluvan får väl frispel som vanligt. Hon funkar ju inte med andra katter. Varför skulle det fungera med hundar?
Men efter en sekunds morrande tittade hon bara nyfiket på den lilla krabaten som sprang omkring och viftade på svansen.
Tillbaka på vårt eget våningsplan låter jag dörren stå öppen. Rödluvan går in och ut och det ser ut som om hon letar efter hunden.
Very special cat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar