Inte klar, gör resten imorgon. Nån måtta får det vara. Det kommer att bli en tio timmarsdag innan kvällen är kväller.Några ord om filmen "Arn".
Var ska jag börja? Jo, huvudrollsinnehavaren är tråkigare än Keanu Reeves. En ingenting-skådis. Han gick bara omkring och såg svårmodig ut. Det kanske var menat så, regissörens direktiv räckte kanske inte längre än så men det blev platt fall hemma hos mig.
Sofia Helin (Cecilia) var ju något bättre. Hon spelade i alla fall ringbrynjan av sin kollega. Men med tanke på hur träig han var, säger det nog inget om hennes prestation.
The only way is up, baby, som det hette i visan.
Inte bara huvudsrollsinnehavarna kändes felcastade. Sven-Taube, Morgan Alling till och med Michael Nyqvist... jag vet inte. Hårda ord? Jag är inte klar.
Att använda sig av voice over i filmer är visserligen användbart men en del hävdar att det kan också ses som ett bevis att regissören inte har lyckats förmedla filmens innehåll.
Den voice over som tillhör någon av ensemblen brukar i regel fungera. Men att ha en berättarröst som inte hör hemma i filmen - lägg då till det historiska temat - då balanserar man farligt nära en utbildningsfilm för årskurs sju.
Sen förstör engelskan. Pratar de verkligen engelska eller är det den internationella ensemblen (samproduktion är ju alltid billigare) som kräver det.
Det stör likförbannat.
Glöm inte den pompösa musiken. Kladd, kladd. Amerikanarna är ju suveräna på att sabba filmer just med överdådig musik.
Den här rullen ligger inte långt efter.
Jag tror Arn fungerar bättre som serie (den har börjat gå på SvT, wow - redan - obs ironi) än film. För hur det nu än är, så är tempot överförklarat lugnt till en början för att sedan rafsa över The Holy Land och snubbarna där nere.
Sanslöst.
Eller nu förstår jag varför jag aldrig var sugen på att se filmen.
Som om jag anade...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar