Den självupptagna tidningsbranschen fortsätter. Tidningar döpta efter chefredaktörer suger. Jag talar inte om innehållet. För visst kan det vara så att det lämnar efter sig en önskan om intressantare innehåll. Det är bara så tröttsamt och snart förlegat att tidningen skall heta samma som chefen. Eftersom chefer eller ad:s sällan stannar särskilt länge på redaktioner, blir det som sagt förlegat.
Den senaste i raden är kompetenta Kattis Ahlström. Reklam på stan ger vid handen att vi har blivit förärade med en ny tidning: Kattis & c:o.
Om man bortser från alla andra tunga argument - om man inte har ett vackert namn ska man inte döpa en tidning till det! Kattis - låter som en variant av Kamratposten.
Jag hoppas hon har den goda smaken att inte figurera på omslaget till varje nummer. Gäsp!
Men. Jag kommer att ringa och boka en visningstid. Och hoppas på jobb. Men jag ändrar inte min uppfattning om namnet.