Bluegrass, kyla och palt

Igår kväll satt jag i en "lada" i Midsommarkransen och frös. Lyssnade på bluegrass, eller "O, brother were art thou" -musik eller hästjazz, man ville vråla ji-ha i alla fall. Seamaire fyllde år och hade tillsammans med en vän slagit ihop sina påsar och bjöd på fest.
Jag, Linnea, Jonas och Vanna stampade takten och kände 30-talet svepa över oss. Förrutom kylan kändes det hela autentiskt. "Let´s shake some dust, children".
Bandet? Rock Ridge Brothers - banjo, ståbas, gitarr och fiol. Megabra.
När jag kom hem var jag genomfrusen. Var fortfarande kall när jag vaknade.
Not.

Idag blev det paltfest i Östertälje. Drog dit 10 kilo kattsand och nästan fem kilo päls. När jag åker till Argentina åker Rödluvan dit på kollo så det var dags för introduktion och inskolning.
Lyssande på härlig gammal 70-tals musik: Kansas, Mannfred Mann´s Earthband, The Planets, New Musik etc.
Skulle gärna åka dit oftare men vägen dit suger och ännu mer hem.
Tid att krypa ned under filtarna igen. Är frusen i dag igen.
Bäljar i mig vatten efter det salta fläsket. För förstå följande: palt med köttförs går fetbort. Vad är det för fasoner! Och det sker i Älvsbyn!!!
Nej, fläsk ska de vara, skitsamma om det blir två liter vatten efteråt. Lite vatten har väl aldrig skadat.