Funderade igår på förändringar i våra liv och vad det för och gör med oss.
När personliga kriser drabbar oss blir vi omringade av elände. Den närmaste tryckvågen är den starkaste och den är direktkopplad till själva händelsen.
En stund senare bli vi varse om ytterligare konsekvenser, en sorts svagare tryckvåg.
Det blir då tydligt att människor och djurs närvaro hade mer betydelse än bara de själva.
Vi är alltså större än vår enskilda kropp.
Och jag som trodde min räckte och blev över!
Jag har ännu inte riktigt acklimatiserat mig i min nya tillvaro. Jag tror det ibland sedan dyker ny information upp på vägen som en stickande örfil och när minichocken har lagt sig får man höra "ta det inte personligt" och "det här måste du acceptera".
Det är en jävla massa som jag måste acceptera. Men det jag inte accepterar är härskarteknik, oavsett om det sker på en arbetsplats eller privat.
Härskarteknik stavas också manipulation vilket jag är allergisk mot. Tydligen inte tillräckligt, då jag verkligen får arbeta med att inte bli "played with".
Kanske är det minstingen i familjer som får ta en annan typ av stöt än "de stora". Vi har alla ett kors att bära, som det så vackert heter.
Man lär sig att avläsa situationer eller helt enkelt bortse från egna önskemål eller tolkningar.
I dag får jag betalt för att blanda egna och andras önskemål.
Det är i alla fall rättvisst!
söndag 10 juni 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar