Det finns inget godare än att att äta mat hemma hos någon annan. Det spelar ingen roll om det bara är korv och mos, det smakar bättre. Jag vet varför. Det finns i begränsad men tillräcklig mängd. Hemma kan man i värsta fall schlafsa i sig utan at uppskatta vad det är man äter.
Sen har vi ju buffér hemma hos Family Two...
Jag vet inte vad de gör med laxen som får den att bli så mör och len som smör. Eller kycklingen...
På grund av jobb missade jag en rabarberpaj som förmodligen hade varit heavenly.
Åt lunch på tal om mat och glodde dumt på en serie som jag aldrig har sett förr "Sjunde himlen". Nu vet jag varför (förrutom visningstiden). ALLA pratade om Darfur, skedde på ett föreläsande sätt. Tittade nästan in i kameran och rabblade problematiken, vad man borde göra och vem som är drabbad. Liten som stor.
Det handlar om en familj i Kalifornien. Pappan är tydligen präst, mamman hemmafru och de har fem präktiga barn står det att läsa på Kanals 5:s hemsida.
Själv blev jag småchockad över präktigheten, att femman har köpt in det och själva sättet att Berätta Historiens Innehåll För Tittarna vilket då innebär att överförklara. Tydligt och med långa prator.
Jag skrattade högt. En enorm Kalkon. Själv åt jag revben.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar