Mer härskarteknik:
Ni vet att jag pläderar att man bland annat inte ska ta saker personligt. Jag önskar det fanns en bättre formulering för vad jag brukar mena med det uttrycket. Många använder "ta det inte personligt" för att helt enkelt sätta sig på folk.
Du vet, du möts av massiv kritik, förväntas försvara dig och när du gör det får du höra att du inte ska ta åt dig!
De enda två sätten att bemöta härkarteknik är följande: antingen behåller du ditt lugn och säger: "jasså" (vilket i sig kanske är härskarteknik fast tvärtom...) eller så använder du dig av personens angrepp: "så du upplever situationen så här, konstigt jag uppfattade helt annorlunda".
Men när ska man bry sig då? När ska man ta det till sig och tänka att jag gjorde fel, jag måste tänka på det nästa gång, jag måste förbättra mig.
Jag vet inte.
Det är fingertoppskänsla som råder. Lite tango, nåt steg fram (attack) några steg tillbaka (ödmjukt erkänna sig slagen).
Idag verkar det råda. "jag har aldrig fel - attaaaaack!". Men det verkar inte vara ett särskilt mysigt tillstånd, snarare en stark oro att alla är ute efter mig, allt är fel.
Då får vi individer på tunnelbanan som går i taket om någon säger pip.
Nu - vatten, kaffe och lunch.
Sen - fotografering.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar