fredag 27 juli 2007

Ett fall för Ernst eller hur man river tapeter

24 juli
På andra sidan Träsket finns ingen bredbands-uppkoppling tillgänglig. Har gjort mig smått beroende av datorn den senaste tiden. Det märks, om inte förr så nu.
Därför skriver jag stötvis och lägger ut allt samtidigt. Om nån jävel undrar.
Åkte ned till stan via sopstationen. Vandrade runt lite, köpte brallor, åt lunch, böjde till glasögon, hittade en 60-tals kjol till Seamaire, träffade upprörd bror (typ jämt upprörd) som stod och torrsvor utanför en tantaffär.
Klippte topparna och handlade tonfisk åt Gumman.
Ville röja upp på gården. Började trimma runt häcken. Det gick en stund sen la skiten av. Åkte till mamma och hämtade hennes trimmer samt bensin till gräsklipparen. Åkte tillbaka och trimmade klart. När jag sen skulle klippa fick jag inte igång gräsklipparen som alltid annars startar på stubben.
Å, alla dessa grejer om bara krånglar eller går sönder!

Ni som funderar på husköp eller som drömmer om ett eget hus eller nåt betänk följande.
Med hus kommer en mängd tekniska saker som bara väntar på att gå sönder, och då gärna samtidigt. Las ketchup.
Det är allt från gräsklippare, trimmer, häcksax till vitvaror kyl&frys&diskmaskin eller varför inte en fem tusen kronors varmvattenberedare?
Åh, en vattenskada i toaletten – wow, va´kul eller ett tak som läcker in, gör ju husförsäljning extra spännande.
De senare tragedierna drabbade en kompis. Nu vill hon bara dra – till en lägenhet utan krav. Väntar med spänning att få höra starskottet för henne.
All sköns tekniska nödvändigheter och dito leksaker gör våra moderna liv så komplicerade och sårbara. Som igår när strömmen försvann en timme och sabbade upplägget runt Foyle´s war, satt jag och brorsan i total tystnad, inga surrljus, fläktsystem eller nån frys som brummande. Det blev som graven tyst.
Vi är så beroende av el. Och det oavsett om vi bor i lägenhet eller hus.
Jarle löste korsord på verandan och jag tittade på bilder – i lappisen. Batteri, you know!

Tog en liten lunch på Frasses. Satt på deras uteservering. Precis vid de sista klunkarna Pepsi, rullar en känd lokal-alkis (sitter i rullstol) fram, tyst som musen, mot ett bord. Jag frågar om han behöver hjälp att ta bort en stol. Jodå. När jag går ber han mig att säga till personalen att han är här nu.
Han är här nu! Snacka om stammis. Jaja. Jag gör som det han bad mig om. Personalen såg bara lite förvånad ut.
Förresten – visste du att man i Norrland får plastbestick när man beställer ett skrovmål eller en hamburgermeny som det kallas för i resten av Sverige?
Jag kommer ihåg när jag åt på Clock dagen innan jag skulle till USA 1984. Jag gick helt sonika fram till disken och beställde ett ”skrov” förmodligen med Skellefte-dialekt.
Hon tittade konstigt på mig.
Fick maten och sa sedan det berömda: ”Får man inga bestick?”
Ridå typ.
På TV:n spelades Bruce Hornsby and the Range ”That´s the way it is”. Han kallades i USA för the other Bruce.

Fan, vad trött man blir på att trimma. Rent sömnig. Armarna post-skakar av vibrationerna.
Luvan ligger och vrålsover efter en buzymorgon jagandes flugor. Mer action på den här sidan om Träsket än på norra sidan.
Paradiset för en katt.
Jaha. Vad gör man nu då? Man blir helt slut i huvudet, det börjar molna på och jag har inte hunnit bada idag. Inte helt nödvändigt men det vore skönt med ett dopp. Poolen ligger på 22 grader så det är ju inte helt mysigt att glida ned i vattnet. Det är psykologiskt fel på nåt vis. En pool ska var varmare och en insjö kan var kallare för det är vad man förväntar sig.
En vecka kvar.
Snart sitter jag i min säng och ja, allt är över.
Mammas hus blir någon annans.

25 juli
En röjardag. Eller nu förändrar vi mammas hus. Tapeter revs, kakel bröts loss, skåp bars ut. Det ser helt enkelt ut som en byggarbetsplats.
På gräsmattan utanför stod det sista som skall iväg till soptippen. Tar det aldrig slut?
Solen sken, klippte gräs tidigare på dagen och trimmade så att armarna darrade.
Det här med huset: jag är over it, så gott som. Det känns jättebra och jag är jättenöjd. På tisdag åker jag hem till mitt och det skall bli jätteskönt på alla sätt och vis. Mitt liv kommer att fortsätta. Tjoho liksom!
Men under tiden måste jag förvalta min tid väl.
Imorgon ska vi till tippen med det sista lasset. Efter det tar jag lite paus.
Och nu ladies – ska jag se färdigt filmen jag började på igår.

Inga kommentarer: