Välgörenhet à la USA - nej tack!

Jag & syrran brukade skämta förrut om att varför ingen skickar ned oss till Iran/Irak för upprensning. Vi skulle fixa det med tysk precision. Första lektionen var att lära dem klockan och respektera minutvisaren!
Fast man behöver kanske inte åka så långt förrän man blir inspirerad av att rensa upp i träsket på hemmaplan.
Det finns en mängd taskiga beslut att korrigera i vår egen vardag. Man ska nog börja där. Eller här blir det ju.
Jag har funderat lite på den allmänna miljödebatten som drivs i media. Och om alla små användbara och många gånger gullliga tips på att göra din vardag mer miljövänlig. Bland annat detta prat om lågenergilampor. Fråga istället varför det säljs vanliga lampor över huvudtaget? Varför är den typ av val viktig alls? Våga ta ett politiskt beslut som känns, märks och i förlängningen får en konsekvens- ta bort skiten och lägg inte en ytterligare valmöjlighet på individnivå.
Glödlampor i all ära men det verkar ju vara på den nivån våra valmöjligheter skvalpar omkring.
Risken med alla dessa löjliga val är jag är fullt upptagen med att åka storslamom mellan portarna att jag inte har ork för de val som verkligenbetyder något. För mig eller världen.
Människan som varelse har ett stort behov av frihetskänsla och det är inget vi ska försöka arbeta bort. Så är det bara. Hur friheten ser ut är en annan sak. Om man bara är något konspiratoriskt lagd kan man tolka det hela som att alla valmöjligheter i våra liv är fejkade för att hålla oss i skinnet och inte avkräva det vi egentligen är ute efter.
Och vad är det?
En sannerligen intressant, viktig och för många farlig fråga. För då förväntas man tänka självständigt med allt vad det innebär. Kanske gräva bland känslor och behov som blev nedtryckta för länge sedan.
Eller så är det enklare än så (följ pengarna): tryckvågen av valmöjligheter har pressat kostnaderna inom områden vi borde ha lämnat ifred utifrån ekonomiskt synsätt som ex sjukvård, skola, omsorg etc. Sånt som kostar pengar och vi försöker förtvivlat få ned priset. Allt för att ingen vill betala vad det kostar.
Att vi har ett samhälle som lyfter fram individen till löjlighetens gräns innebär också att du inte vill genom skatt betala för någon annans operation.
Jag har aldrig klagat på skatten. Jag betalar den. Och jag vill inte att man monterar ned den svenska modellen. Jag är till och med beredd att med min lilla lön höja min skattesats om det skulle göra någon skillnad.
Till alla dem som tjänar grova pengar - är ni?