Irländsk musik och Hothouse flowers

I början av 90-talet (redan i slutet av 80-talet) var den irländska popmusiken kanske som allra störst. Band utanför Ön blev inspirerade av det irländska stuket. Man har väl U2 att tacka för det. De har ju satt sin prägel på hela musikbranschen. Men det fanns ju andra band: Hothouse Flowers som var en personlig favorit. Sångaren... vilken genuin hippie! Såg dem live på konserthuset den 10 september 1990. Satt längst fram i mitten med Marianne och Helene. Jag & Marianne var knäckt i två veckor efteråt. Helene vet jag inte. Det var liksom svårt att veta med henne.
Men i alla fall - under den här perioden seglade det upp ett lokalt Stockholmsband som hette Bang the drum, en svensk-irländsk konstellation. De spelades lite på radion, jag sprang och köpte skivan. Emellanåt lyssnar jag på dem senast nu. Men gud vad hände med dem? Ja, vad hände med hela den irländska musikvurmen?
Tja, The Corrs satte in stöten, sliskade till det hela. Riverdance fick lite finlandsfärja över sig. Och innan Eurovision blev kult och gick in i en annan fas, hann irländsk musik sätta sin prägel även där. Men folkmusikstuket tog ett stort kliv tillbaka. Och irländsk musik hämnade därför lite i kylan kan man säga. Inte hippt längre. Not at all. Det tvärdog i den här delen av världen.
In i mitten av 90-talet snurrade det runt ett coverband på pubarna i stan som hette Raggle Taggle Gypsies. Apsnygga killar med halvlångt hår, resande irländska hippiegrabbar som tja, det var ju några SCA-brudar som satt i publiken och flämtade.
Googlar på namnet men hamnar någon annanstans. Namnet verkar vara taget från en känd sång så det finns andra band som har plockat upp det.
Vad som hände de där snyggisarna som körde U2, Hothouse och annat irländskt vette gudarna. De kanske klippte sig och skaffade ett programmerarjobb i Dublin.
Eller så sitter de slitna på en barstol nånstans i Europa och skrålar "Whiskey in the jar".