Mot Sherwood!

Nu är det jävligt nära. Ska bara halsa en bit lasagne sen låser jag dörren - på utsidan. Stödstrumporna som jag inhandlade imorse är supersköna. Inte så jobbiga som jag trodde.
I sista sekund får jag en fotoidé så jag tar emd mig en extra klänning som rekvisita. Hoppas den går att genomföra...
Brorsan ringer och är upprörd. Har kontakt med Svensk Sjukvård - inte för sin egen räkning. Återigen står det klart - det finns inget övergripande ansvar och den lilla, ofta gamla människan faller mellan stolarna medan inkompetent personal tittar på och tänker (förmodligen) oj då - men det är inte mitt bord. Eller stol.
Försöker tala honom till rätta. Han behöver inte det här. Det gör ingen.
Fast å andra sidan om en nynazist, dömd och straffad (tror jag det var) kan komma in på läkarlinjen - då är det illa. Då gör jag hellre en Rambo och syr mig själv!
En av mina och mammas favvis filmer är "Alive" - om det argentinska fotbollslaget som kraschlandar i Anderna. Mest känd för att de överlevande fick ta det svåra beslutet att bli tillfälliga kannibaler för att överleva.
Filmen har tonat ned det gräsliga men den är stark i alla fall. Om du inte har sett den - se den. Älskar överlevarfilmer. Se Cast away med Tom Hanks också. Jättebra.
I den ena fryser dom och i den andra är det apvarmt.
I alla fall - jag kom ihåg nyheten när den var aktuell. Läste om det i Aftonbladet fast jag var så liten.
Min fantasi visste inga gränser.
Nu är lasagnen slut. Och nästan gång jag skriver är det på södra sidan om ekvatorn.
Svep sjalen om er nu.