All good things must come to an end, sjunger Nelly. Och det gäller väl bad things också skulle jag väl kunna tro. Men det finns alltid sekundära vinster. Det tar bara ett tag att upptäcka dem. Och är det inte vinster så är det - man måste hitta konstruktiva sätt att deala med vad som händer.
Så är det bara. Endure. Fint engelskt ord.
I Boden är det tydligen -19. Vill inte dit. Här är det -3 och med funkten här som tar sig in i märg och ben så vet jag inte vad som är bättre.
Föredrar här faktiskt. På alla sätt och vis.
Själv är jag trött på alla människor på viktiga positioner som gör usla arbetsinsatser. Landet är fullt med chefer som inte tar itu med konflikter på arbetsplatser utan låter småhitlers härja fritt och få med sigandra svagisar i sin sekt.
Tyvärr är också landets vårdcentraler fyllda med inkompetent personal som mjäkar sig fram i tillvaron. Vissa doktorer kan inte läsa trots datofierade journaler och sjuksyrror som inte gör det mest basic i sitt jobb.
Slött helt enkelt.
Man känner att hjärtat börjar pumpa extra slag inför dårskapen inom vissa områden.
Lugn och fin.
Lugn och fin är Luvan. Inte lika hysteriskt gosig efter kollot. Börjar bli orolig. Äter upphackade tomater som i sig är jättekonstigt.
Har varit hemma i en vecka. Jag säger då det - tiden trampar på olika i olika världsdelar.