Fukten fortsätter. Fick kasta mig in i duschen efter ärende på stan. Fuktigt men samtidigt lite småkallt. Hur klär man sig då? Och vad heter det dagiset då: I fukt och kyla? Här klär vi oss efter säsong.
Rödluvan har en stor nackdel: hon hårar som Gribo & Jum-Jum tillsammans gånger två! Jag har munnen full med katthår.
What we do for love.
Ok - nu har jag jagat rätt på Zodiac. Efter tre-fyra år utan biografbesök, tror att Sagan om Ringen var typ sist, (jag som titulerade mig cineast) är det så dags att komma över skräcken för biosalongen.
Är rädd att mobiltelefoner & snack ska förstöra hela upplevelsen. Har därför enligt tysk tradition (=ordning und reden) lagt besöket dagtid och i en icke-ungdomslokal.
Hoppas jag har tänkt rätt.
Mer kan jag inte göra.
En helt annan sak: två clowner till skådisar har blivit framgångsrika politiker i USA. I ena hörnan har vi ArnoLD och i andra hörnan RonaLD.
Namnförslag på nästa stor stjärna:
Erland (min bror kan bli politiker! En till clown.)
Roland (min andra bror också bli amerikansk politiker! Han ljuger aldrig)
Donald (Revival för Donny Osmond - jippie! Mer religion i det Ovala rummet är knappast vad vi behöver.
Finbald (hm vem heter det?)
Har du några förslag?
torsdag 31 maj 2007
Back to work
Saker jag inte visste: att Pitebor är snåla.
Saker jag vet: Star(r) - din konvalescens är över.
Saker ni måste kolla: http://www.1-click.jp/ På tal om japaner. Om ni är less er klassiska muspekare.
Saker jag märkte igår. Man vet att det är fuktigt när: ostkrokarna raknar.
Nu - arbete!
Saker jag vet: Star(r) - din konvalescens är över.
Saker ni måste kolla: http://www.1-click.jp/ På tal om japaner. Om ni är less er klassiska muspekare.
Saker jag märkte igår. Man vet att det är fuktigt när: ostkrokarna raknar.
Nu - arbete!
Gropar och fasader
Passerade den berömda Gropen vid korsningen, i den där CG, BC, GC ellervadhannuheter Chippe & Martins son stod och såg dum ut häromdagen då W åkte förbi.
Jag hade några minuter över och glodde ner i hålet och tänkte: ja men jag förstår honom. Det är en fantastisk grop så där oinstängd och tillgänglig som byggplatser inte är i vårt land. Kanske världen ser annorlunda ut ifrån det perspektivet. Kanske han undersökte mer hands on vad det innebär att gräva en grop åt andra.
Mitt emot, tvärs över Ältavägen, tornade det Konstiga Kala Vita Huset sig upp mot natthimlen. Oinbjudande.
Från sidan ser det ut som en kuliss. I England, utan för Bath, på en av kullarna som ligger runt staden, finns ett låtsasslott, en teaterkuliss, en platt fasad som heter just Sham castle. En rolig grej från 1800-talet.
Vad kan man kalla det här vita huset då?
Ett misstag 2007?
Jag hade några minuter över och glodde ner i hålet och tänkte: ja men jag förstår honom. Det är en fantastisk grop så där oinstängd och tillgänglig som byggplatser inte är i vårt land. Kanske världen ser annorlunda ut ifrån det perspektivet. Kanske han undersökte mer hands on vad det innebär att gräva en grop åt andra.
Mitt emot, tvärs över Ältavägen, tornade det Konstiga Kala Vita Huset sig upp mot natthimlen. Oinbjudande.
Från sidan ser det ut som en kuliss. I England, utan för Bath, på en av kullarna som ligger runt staden, finns ett låtsasslott, en teaterkuliss, en platt fasad som heter just Sham castle. En rolig grej från 1800-talet.
Vad kan man kalla det här vita huset då?
Ett misstag 2007?
SL:s röststyrda reseplanerare är underhållning
Har ni någon gång ringt SL-röststyrda reseplanerare? Jag har det med skiftande resultat. Igår var en sånt tillfälle då busstabellen hade fått fötter och flyttat ut så jag var lite tvungen att ringa.
Först ska man säga vilken hållplats man skall resa ifrån.
Jag för telefonluren mot munnen, sväljer överskottsaliv och säger med tydlig stämma:
Ormbunksvägen.
Rösten: Urmbunksvägen.
Jag tänker fan nu blir det problem men fortsätter och svarar på frågan vart jag vill åka.
Jag: Slussen.
Rösten: Sa du Torö?
Jag: Neeeej!
Rösten: Ursäkta jag förstod inte.
Jag: Du är puckad!
Jag lägger på och ringer en verklig människa.
"Vi har stängt för dagen".
Ok robottanten igen då.
Förstår nu att urmbunksvägen är dialektalt för Ormbunksvägen och fortsätter med kanske den vanligaste och lättaste: Slussen.
Rösten: Sa du Värn? Inte en bokstav är rätt.
Jag: NEJ!
Rösten: Jag har svårt att hitta hållplatsen. Det är möjligt att den har ett annat namn i vår tabell.
Men herre gud vem har programerat det där? Blir automatiska röster trötta på kvällskröken?
Det borde vara roande, ett sorts gratisnöje i modern tid men man vill ju ha besked.
Jag borde ha gjort det här i förväg. Hängslen och livremmar.
Tillslut ger jag upp och vänder mig till Internet.
Och hem kom jag tillslut.
I dag har har jag kollat: Slussen verkar inte vara något problem. Jag har både sluddrat och hållit för munnen lite lätt.
Och Urmbunksvägen är robotiska för Ormbunksvägen.
Tfnnr: 600 10 00. Tryck 1 två gånger och börja en flippad konversation. Goddag yxskaft.
En sketch för Lorry.
Först ska man säga vilken hållplats man skall resa ifrån.
Jag för telefonluren mot munnen, sväljer överskottsaliv och säger med tydlig stämma:
Ormbunksvägen.
Rösten: Urmbunksvägen.
Jag tänker fan nu blir det problem men fortsätter och svarar på frågan vart jag vill åka.
Jag: Slussen.
Rösten: Sa du Torö?
Jag: Neeeej!
Rösten: Ursäkta jag förstod inte.
Jag: Du är puckad!
Jag lägger på och ringer en verklig människa.
"Vi har stängt för dagen".
Ok robottanten igen då.
Förstår nu att urmbunksvägen är dialektalt för Ormbunksvägen och fortsätter med kanske den vanligaste och lättaste: Slussen.
Rösten: Sa du Värn? Inte en bokstav är rätt.
Jag: NEJ!
Rösten: Jag har svårt att hitta hållplatsen. Det är möjligt att den har ett annat namn i vår tabell.
Men herre gud vem har programerat det där? Blir automatiska röster trötta på kvällskröken?
Det borde vara roande, ett sorts gratisnöje i modern tid men man vill ju ha besked.
Jag borde ha gjort det här i förväg. Hängslen och livremmar.
Tillslut ger jag upp och vänder mig till Internet.
Och hem kom jag tillslut.
I dag har har jag kollat: Slussen verkar inte vara något problem. Jag har både sluddrat och hållit för munnen lite lätt.
Och Urmbunksvägen är robotiska för Ormbunksvägen.
Tfnnr: 600 10 00. Tryck 1 två gånger och börja en flippad konversation. Goddag yxskaft.
En sketch för Lorry.
Ingen lämnar Älta hungrig
Jag kan börja med att säga att jag har gjort en budget nu. Jag brukar inte skjuta upp saker, likt pappa kan jag inte komma försent. Men det finns vissa saker i tillvaron där det går lite trögare: budgetskiss och tandläkarbesök. Det senare av de två är kvar och jag jobbar på det! Jag är bara rädd att få en barsk achtung-kvinna, en barnmorsketyp från helwitta.
Jag var på studentskiva igår. Eller mottagning eller nåt.
Vi åkte till skolan i god tid för min syrra är också släkt med pappa.
Nacka gymnasium är Sveriges största med typ 2500 elever eller nåt. Undra om det finns flera Bladh? I alla fall, poliser som hellre vill jaga ekobrottslingar, stod som lekisbarn med reflexvästar och dirigerade trafiken. Både in- och utfärd flöt exemplariskt.
Vilken storstad i världen bör se och lära.
Jag har varit på ett sånt här jippo tidigare, i lilla Boden. Då var det Linn som rusade ut med hatt. Men i Boden är man inte så många (fler än fem som nån så vitsigt kommenterade) att de fick lite mer tid på scenen än studenterna i Nacka. Här i storschtaaaan kastas de ut i strålkastarljuset i en minut medan skolans lilla orkester tutade sig igenom studentsången.
Det var inte mycket man såg. ALLA hade givetvis skyltar med sig. Det borde alltså med lite lätt matematik uppnå till 2500 stycken.
Min hemmasnickrade till Benjamin var nästsnyggast. Jag har ett sånt stort hjärta att jag kan erkänna mig besegrad av en påfågel!
Gav dessutom pappan en komplimang när han svischade förbi.
Fast Benjamin hade helst velat att jag hade lämnat den hemma. Inte för att den var ful men han verkar lite obekväm i strålkastarljuset. Ingen Idol-karriär inom räckhåll.
Annat är det med Julle. Det är väl lika bra att börja brodera banderollen redan nu.
Hemma på gården väntade ett buffébord.
Värden: Vet du - jag tror inte det här räcker.
Värdinnan: Nä sluta. Vad ska vi göra?
Gäst: Ni räknar alltid fel. Ingen lämnar Älta hungrig. Det har aldrig hänt.
Nej. Värdinnan skall icke hålla på med catering. Det är tillräckligt proffsigt, fantasin är det inget fel på inte heller råvarorna. Men beräkningen! Antalet uppdrag skulle först öka lavinartat - "portionerna är HUGE!" sen skulle cateringfirman gå i konkurs av samma anledning.
Nej regelbundna fester är nu bäst.
Förresten - vilket jobb. En annan bidrog med två pajer och bara det var pyssligt nog.
Jag var på studentskiva igår. Eller mottagning eller nåt.
Vi åkte till skolan i god tid för min syrra är också släkt med pappa.
Nacka gymnasium är Sveriges största med typ 2500 elever eller nåt. Undra om det finns flera Bladh? I alla fall, poliser som hellre vill jaga ekobrottslingar, stod som lekisbarn med reflexvästar och dirigerade trafiken. Både in- och utfärd flöt exemplariskt.
Vilken storstad i världen bör se och lära.
Jag har varit på ett sånt här jippo tidigare, i lilla Boden. Då var det Linn som rusade ut med hatt. Men i Boden är man inte så många (fler än fem som nån så vitsigt kommenterade) att de fick lite mer tid på scenen än studenterna i Nacka. Här i storschtaaaan kastas de ut i strålkastarljuset i en minut medan skolans lilla orkester tutade sig igenom studentsången.
Det var inte mycket man såg. ALLA hade givetvis skyltar med sig. Det borde alltså med lite lätt matematik uppnå till 2500 stycken.
Min hemmasnickrade till Benjamin var nästsnyggast. Jag har ett sånt stort hjärta att jag kan erkänna mig besegrad av en påfågel!
Gav dessutom pappan en komplimang när han svischade förbi.
Fast Benjamin hade helst velat att jag hade lämnat den hemma. Inte för att den var ful men han verkar lite obekväm i strålkastarljuset. Ingen Idol-karriär inom räckhåll.
Annat är det med Julle. Det är väl lika bra att börja brodera banderollen redan nu.
Hemma på gården väntade ett buffébord.
Värden: Vet du - jag tror inte det här räcker.
Värdinnan: Nä sluta. Vad ska vi göra?
Gäst: Ni räknar alltid fel. Ingen lämnar Älta hungrig. Det har aldrig hänt.
Nej. Värdinnan skall icke hålla på med catering. Det är tillräckligt proffsigt, fantasin är det inget fel på inte heller råvarorna. Men beräkningen! Antalet uppdrag skulle först öka lavinartat - "portionerna är HUGE!" sen skulle cateringfirman gå i konkurs av samma anledning.
Nej regelbundna fester är nu bäst.
Förresten - vilket jobb. En annan bidrog med två pajer och bara det var pyssligt nog.
tisdag 29 maj 2007
Hela Sverige är en lyxfälla
Jag håller på att kolla alla mina papper. Ett tidsödande jobb minsann. Började igår när jag såg sista delen av "Lyxfällan".
Jag har inte velat se serien för jag har nästan känt mig ertappad. Som att titta på "Du är vad du äter" med handen i chipsskålen.
Fast de här människorna lever ju utanför all rimlighets gräns. Inte ens om jag försöker kommer jag i närheten.
Två bilar, två motorcyklar, klädkonto på flera, flera tusen, skatteskuld på 108 000 kr och med bröllopsplaner för 130 000 kr.
Ett bröllop! Men snälla - någon.
Åsså glider de in, Bill & Bull, skriver fullmakt och börjar sanera. En bil bort, motorcyklar väck, lyxkläder till försäljning etc.
Tjejen ser ut som en fågelholk och killen verkar vara helt borta. Mest skrattar de och flinar. Inga tårar. Försvarsmekanism, jo jag vet.
När allt är klart - är det dags att fimpa. För röker gör det och även där går det pengar som bekant.
Man föreslår ett budgetbröllop men det faller inte i god jord.
Det här paret har i alla fall tur. Med hjälp får de bort skatteskulden och kan börja om på en ny, sansad kula. De har i alla fall kapitalvaror att sälja. Jag tänker på de som shoppar hysteriskt, med kontokort och inte har nåt kvar.
Går det? Tja, du byter bil huller om buller som tappar värde. Du köper ett hus som belånas till dyra tekniska saker som har ett lågt andra handsvärde. Du super eller spelar bort pengarna och räkningarna växer.
Eftersom jag inte har följt serien vet jag inte om den typen har varit representerad. Antagligen.
Det här paret har i alla fall pengar. Båda tjänar bra på sina företag men som vanligt är det inte ordning i papprena.
Det är därför jag sitter med pärmarna idag.
Jag har inte velat se serien för jag har nästan känt mig ertappad. Som att titta på "Du är vad du äter" med handen i chipsskålen.
Fast de här människorna lever ju utanför all rimlighets gräns. Inte ens om jag försöker kommer jag i närheten.
Två bilar, två motorcyklar, klädkonto på flera, flera tusen, skatteskuld på 108 000 kr och med bröllopsplaner för 130 000 kr.
Ett bröllop! Men snälla - någon.
Åsså glider de in, Bill & Bull, skriver fullmakt och börjar sanera. En bil bort, motorcyklar väck, lyxkläder till försäljning etc.
Tjejen ser ut som en fågelholk och killen verkar vara helt borta. Mest skrattar de och flinar. Inga tårar. Försvarsmekanism, jo jag vet.
När allt är klart - är det dags att fimpa. För röker gör det och även där går det pengar som bekant.
Man föreslår ett budgetbröllop men det faller inte i god jord.
Det här paret har i alla fall tur. Med hjälp får de bort skatteskulden och kan börja om på en ny, sansad kula. De har i alla fall kapitalvaror att sälja. Jag tänker på de som shoppar hysteriskt, med kontokort och inte har nåt kvar.
Går det? Tja, du byter bil huller om buller som tappar värde. Du köper ett hus som belånas till dyra tekniska saker som har ett lågt andra handsvärde. Du super eller spelar bort pengarna och räkningarna växer.
Eftersom jag inte har följt serien vet jag inte om den typen har varit representerad. Antagligen.
Det här paret har i alla fall pengar. Båda tjänar bra på sina företag men som vanligt är det inte ordning i papprena.
Det är därför jag sitter med pärmarna idag.
måndag 28 maj 2007
Lättja - en av de sju
Hörrni hemmagjord paj är mycket godare än köpes men vilket pyssel...
Att stå vid spisen tvingar en ju till att duscha - igen.
Nu är det så här: jag är lat.
Satt på första parkett i helgen och såg min syrra baka, laga mat, förbereda inför onsdagen. Trött, utschasad men med jämnmod. Hon är helt otrolig. Och jag blir utmattad av två pajer!
På tal om utschasad - hur kan man vara slut efter att ha: 1.suttit i hammocken 2.gått till Sandasjön två gånger och sen inget mer?
Var helt knäckt i går kväll och somnade som vanligt framför tv:n.
Det finns visserligen inget skönare.
Men finns det någon latare?
Nu har jag i alla fall beställt glasögon på nätet. Det bidde närproggisar. Nu ska vi se med spänning om det här funkar.
Att stå vid spisen tvingar en ju till att duscha - igen.
Nu är det så här: jag är lat.
Satt på första parkett i helgen och såg min syrra baka, laga mat, förbereda inför onsdagen. Trött, utschasad men med jämnmod. Hon är helt otrolig. Och jag blir utmattad av två pajer!
På tal om utschasad - hur kan man vara slut efter att ha: 1.suttit i hammocken 2.gått till Sandasjön två gånger och sen inget mer?
Var helt knäckt i går kväll och somnade som vanligt framför tv:n.
Det finns visserligen inget skönare.
Men finns det någon latare?
Nu har jag i alla fall beställt glasögon på nätet. Det bidde närproggisar. Nu ska vi se med spänning om det här funkar.
Ta det inte personligt
Hur är det möjligt att det är sommarväder ena dagen för att bli snorkallt andra?
Är det då inte konstigt att vi svenskar är hysteriska när solen tittar fram?
Jag är ledsen för alla som valde bort gårdagen för inomhusaktiviteter. Som tänkte att jag tar det imorgon istället.
Själv satt jag i en hammock och skrev på min dator. Vi lyckliga ägare av en bärbar behöver ju inte sitta inne och göra sånt. Bara det finns ett bredband att snåla in sig på och en hammock att gunga i.
En kompis till mig jobbar bland annat i skoaffär och är höggravid, i sjunde månaden för att vara exakt.
Hon har alltid tokiga historier på lager; dels från vår gemensamma föreningshistoria (fast de börjar sina) och dels från verkliga livet.
Ibland har hon berättat om fräcka och snorkiga kunder.
Den senaste i raden var en sån där som gärna vill hålla kvar expediten fast alla frågor har tagit slut. Som gärna vill markera sin makt: "jag är kund och du skall betjäna mig". Ja ni vet säkert typen.
På grund av långt gången graviditet, yrsel och lågt blodtryck, har min vän en mängd tricks som gör att hon spar på krafterna. Bland annat försöker hon att inte böja sig ned i onödan, det är då hon svajar till.
Kunden hade i alla fall provat halva butiken och bestämt sig för två par skor. Hon säger: de här ska jag ha och pekar på skorna i högen.
Min kompis undviker att plocka upp dem från golvet, tänker att damen kunde kanske göra det medan hon slår in summan och nåt med presentkort.
Damen tittar stint på henne och säger uppfodrande: de där ska jag ha, och väntar sig att min kompis ska rusa runt och plocka upp dem.
Min kompis förklarar då anledningen till varför hon inte gärna vill böja sig och göra tunga lyft ect.
"Jag är gravid i sjunde månaden".
Tror du att tantaloran ber om ursäkt eller säger nåt annat fint. Nä hon börjar ifrågasätta min kompis om det verkligen stämde?
Läs det igen: hon trodde inte att min kompis talade sanning!!!
Det slutar med att Min Kompis slätar ut blusen runt magen för att visa bulan så kärring-fan slutar ifrågasätta månaderna runt magen.
När så pengarna skall dras och legitimationen skall visas, visar det sig att kvinnan sitter som riksdagsledamot.
Hoppas hon mådde bättre när hon nu fick maktdemonstrera en vanlig vardag i Gallerian.
Är det då inte konstigt att vi svenskar är hysteriska när solen tittar fram?
Jag är ledsen för alla som valde bort gårdagen för inomhusaktiviteter. Som tänkte att jag tar det imorgon istället.
Själv satt jag i en hammock och skrev på min dator. Vi lyckliga ägare av en bärbar behöver ju inte sitta inne och göra sånt. Bara det finns ett bredband att snåla in sig på och en hammock att gunga i.
En kompis till mig jobbar bland annat i skoaffär och är höggravid, i sjunde månaden för att vara exakt.
Hon har alltid tokiga historier på lager; dels från vår gemensamma föreningshistoria (fast de börjar sina) och dels från verkliga livet.
Ibland har hon berättat om fräcka och snorkiga kunder.
Den senaste i raden var en sån där som gärna vill hålla kvar expediten fast alla frågor har tagit slut. Som gärna vill markera sin makt: "jag är kund och du skall betjäna mig". Ja ni vet säkert typen.
På grund av långt gången graviditet, yrsel och lågt blodtryck, har min vän en mängd tricks som gör att hon spar på krafterna. Bland annat försöker hon att inte böja sig ned i onödan, det är då hon svajar till.
Kunden hade i alla fall provat halva butiken och bestämt sig för två par skor. Hon säger: de här ska jag ha och pekar på skorna i högen.
Min kompis undviker att plocka upp dem från golvet, tänker att damen kunde kanske göra det medan hon slår in summan och nåt med presentkort.
Damen tittar stint på henne och säger uppfodrande: de där ska jag ha, och väntar sig att min kompis ska rusa runt och plocka upp dem.
Min kompis förklarar då anledningen till varför hon inte gärna vill böja sig och göra tunga lyft ect.
"Jag är gravid i sjunde månaden".
Tror du att tantaloran ber om ursäkt eller säger nåt annat fint. Nä hon börjar ifrågasätta min kompis om det verkligen stämde?
Läs det igen: hon trodde inte att min kompis talade sanning!!!
Det slutar med att Min Kompis slätar ut blusen runt magen för att visa bulan så kärring-fan slutar ifrågasätta månaderna runt magen.
När så pengarna skall dras och legitimationen skall visas, visar det sig att kvinnan sitter som riksdagsledamot.
Hoppas hon mådde bättre när hon nu fick maktdemonstrera en vanlig vardag i Gallerian.
söndag 27 maj 2007
Det förbjudna bältet
Det sägs att det är den höga midjans säsong nu, efter år av nedhasade brallor. Så säger modeoraklet Sofi Fahrman och vi vet ju alla vad jag tycker om bruttan ifråga. Men jag har läst det på andra ställen också.
Hög midja.
Jag vet några som har sagt att de skulle aldrig mer bli ertappad med hög midja.
Säg aldrig aldrig. Särskilt om du är modets gallärslav.
Under detta nedhasadebrallornas årtionde har jag hunnit både fundera på sakens natur och blivit provocerad intill bristningens gräns.
Särskilt följande.
Vid flera tillfällen (låter som något ovanligt skall beskrivas - inte alls) har jag sett grabbar med brallans midja NEDANFÖR själva stjärten. Bulan, skinkan med cykelstället, arslet. En bylsig tröja med luva har tackochlov dolt hela kalaset.
Denna placering av midjan har i sin tur inneburit en märklig hasande fast struttande gång.
En skitnödig look.
För att hålla byxan exakt nedanför baken, behöver man ett pålitligt bälte. Jag har också noterat hur man hela tiden korrigerar brallorna så de inte faller ur den moderiktiga exakta läget.
Modet med nedhasande byxor har en kriminell förlaga. I amerikanska fängelser (kanske globalt) har man begränsad variation på klädstorlekarna. För att täcka in alla biffiga män uppdrivna på hamburgare, är de allmänna storlekarna förhållandevis stora.
Bälten är inte tillåtna på grund av fångarnas uppfinningsrikedom. Man kan hänga sig i bältet eller sticka ihjäl någon med piggen i själva spännet eller använda livremmen som piska plus sjutton andra saker som jag inte känner till.
Så brallorna hasar ned på höften.
Alltså. De grabbar du ser på stan har tagit efter en look som hör fängelser till, förutom den lilla pikanta delen då byxorna helt har lämnat sitt urspungliga läge.
Om det inte vore för det förbjudna bältet (vilket indikerar på en fri man) skulle denna nya avart av mode inte kunna bäras.
Jag skulle så gärna vilja närma mig en sådan kille på stan och fråga ett stilla varför.
Jag kan inte åberopa den bristande snygghetsfaktorn, för smaken är ju som den bak han visar - delad.
Jag kan inte åberopa att det borde vara obekvämt för det finns massor med exempel på modets obekväma sidor.
Jag kan inte åberopa att detta kommer i förlängningen påverka killars sätt att gå, att de sedan får bestående men. För även här har vi exempel: snäva jeans, korsetter och spetsiga skor.
Vad kan jag åberopa då?
Det är fånigt.
Det är ett fånigt mode som man bär för att man vill vara tuff, cool och världsvan. ´
Men nu blev man bara fånig.
Och fånig är väl det sista de här killarna vill vara.
Hög midja.
Jag vet några som har sagt att de skulle aldrig mer bli ertappad med hög midja.
Säg aldrig aldrig. Särskilt om du är modets gallärslav.
Under detta nedhasadebrallornas årtionde har jag hunnit både fundera på sakens natur och blivit provocerad intill bristningens gräns.
Särskilt följande.
Vid flera tillfällen (låter som något ovanligt skall beskrivas - inte alls) har jag sett grabbar med brallans midja NEDANFÖR själva stjärten. Bulan, skinkan med cykelstället, arslet. En bylsig tröja med luva har tackochlov dolt hela kalaset.
Denna placering av midjan har i sin tur inneburit en märklig hasande fast struttande gång.
En skitnödig look.
För att hålla byxan exakt nedanför baken, behöver man ett pålitligt bälte. Jag har också noterat hur man hela tiden korrigerar brallorna så de inte faller ur den moderiktiga exakta läget.
Modet med nedhasande byxor har en kriminell förlaga. I amerikanska fängelser (kanske globalt) har man begränsad variation på klädstorlekarna. För att täcka in alla biffiga män uppdrivna på hamburgare, är de allmänna storlekarna förhållandevis stora.
Bälten är inte tillåtna på grund av fångarnas uppfinningsrikedom. Man kan hänga sig i bältet eller sticka ihjäl någon med piggen i själva spännet eller använda livremmen som piska plus sjutton andra saker som jag inte känner till.
Så brallorna hasar ned på höften.
Alltså. De grabbar du ser på stan har tagit efter en look som hör fängelser till, förutom den lilla pikanta delen då byxorna helt har lämnat sitt urspungliga läge.
Om det inte vore för det förbjudna bältet (vilket indikerar på en fri man) skulle denna nya avart av mode inte kunna bäras.
Jag skulle så gärna vilja närma mig en sådan kille på stan och fråga ett stilla varför.
Jag kan inte åberopa den bristande snygghetsfaktorn, för smaken är ju som den bak han visar - delad.
Jag kan inte åberopa att det borde vara obekvämt för det finns massor med exempel på modets obekväma sidor.
Jag kan inte åberopa att detta kommer i förlängningen påverka killars sätt att gå, att de sedan får bestående men. För även här har vi exempel: snäva jeans, korsetter och spetsiga skor.
Vad kan jag åberopa då?
Det är fånigt.
Det är ett fånigt mode som man bär för att man vill vara tuff, cool och världsvan. ´
Men nu blev man bara fånig.
Och fånig är väl det sista de här killarna vill vara.
Feng shui på svenska
Feng Shui på fredagar vet alla vad det handlar om. Man rusar runt i bostaden försöker fixa så det är lite helgmysigt. Fredagssköret kan läggas på andra dagar också. Gör man det hänger fredagen ihop med helgen. Annars blir dagen liksom förstörd.
Det är feng shui på svenska.
På orientiska innebär det nåt annat.
Personligen är jag inte mer än bekant med begreppet. Man skall i alla fall ha koll på väderstrecken. Vilket jag sällan har.
"Den misstänkte kör sydsydväst på Boulevard Orvar".
Hur hinner de uppfatta väderstreck när de jagar oförutsägbara kriminella?
Feng shui innebär att man delvis ska rensa i röran och frigöra positiv energi.
Välkommen säger jag.
Man ska rensa men också placera saker rätt i förhållande till väderstreck och några mystiska strömningar ellervaddetnuheter i själva jorden. Linjer eller vaddetnuär.
Ni kanske tycker att jag raljerar. Inte alls. Det är bara det att kunskapen är låg och vokabuläret runt ämnet ännu lägre.
Vissa teser är universiella. Vi vill inte sova med huvudet nedåt där fötterna vanligtvis är placerade. Vi kanske inte ens vill ha sängen nedanför fönstret. Av praktiska eller traditionella skäl.
Asiaten förklarar det här på annat sätt.
Om vi tar sovrummet till exempel. Man bör inte sova och arbeta i samma rum. Den energin som finns i arbete ligger liksom kvar då det är dags att sova.
Helt grejt, eller hur?
Man bör heller inte placera sängen i ett energiflöde, mittemot en dörröppning till exempel.
Inget konstigt med det. Man vill inte bli ertappad liksom.
När jag är på besök hos syrran, sover jag i gästsängen på övervåningen. Den är väl som sängar är mest, vid det här laget lite ursovd, om man säger så.
Problemet är just placeringen.
Den står alldeles vid trappen, i en praktisk liten alkov som gjord för en sänghörna kan man tycka. Men det orsakar sömnlöshet.
Jag kan vara hur trött som helst vid sänggåendet men när det är dags att släcka lampan - pang! Klarvaken.
Inte bara det. I huvudet snurrar det runt tankar, idéer, ord som skall sägas, meningar som är sagda, framtid, dåtid.
Totalt turbulent och helt förvirrande.
Det är som om jag sover på en autostrada av energi. En refug i livet.
Kan detta vara inbillning? frågar du nog.
Vid några tillfällen har jag sovit i pojkarnas rum. Då har jag inte haft några problem med att sova.
Åsså tillbaka till hallen och sömnlösa nätter.
Jovisst slumrar man lite men det är inte av det sammanhängande slaget.
Med detta sagt väntar jag mig inte en ommöblering.
Jag vet bara att energin runt trappen är så pass stark att den påverkar i alla fall mig.
Och jag är lite road av det hela.
Vad mer kan jag känna av?
Let´s go Mördarkojan.
Det är feng shui på svenska.
På orientiska innebär det nåt annat.
Personligen är jag inte mer än bekant med begreppet. Man skall i alla fall ha koll på väderstrecken. Vilket jag sällan har.
"Den misstänkte kör sydsydväst på Boulevard Orvar".
Hur hinner de uppfatta väderstreck när de jagar oförutsägbara kriminella?
Feng shui innebär att man delvis ska rensa i röran och frigöra positiv energi.
Välkommen säger jag.
Man ska rensa men också placera saker rätt i förhållande till väderstreck och några mystiska strömningar ellervaddetnuheter i själva jorden. Linjer eller vaddetnuär.
Ni kanske tycker att jag raljerar. Inte alls. Det är bara det att kunskapen är låg och vokabuläret runt ämnet ännu lägre.
Vissa teser är universiella. Vi vill inte sova med huvudet nedåt där fötterna vanligtvis är placerade. Vi kanske inte ens vill ha sängen nedanför fönstret. Av praktiska eller traditionella skäl.
Asiaten förklarar det här på annat sätt.
Om vi tar sovrummet till exempel. Man bör inte sova och arbeta i samma rum. Den energin som finns i arbete ligger liksom kvar då det är dags att sova.
Helt grejt, eller hur?
Man bör heller inte placera sängen i ett energiflöde, mittemot en dörröppning till exempel.
Inget konstigt med det. Man vill inte bli ertappad liksom.
När jag är på besök hos syrran, sover jag i gästsängen på övervåningen. Den är väl som sängar är mest, vid det här laget lite ursovd, om man säger så.
Problemet är just placeringen.
Den står alldeles vid trappen, i en praktisk liten alkov som gjord för en sänghörna kan man tycka. Men det orsakar sömnlöshet.
Jag kan vara hur trött som helst vid sänggåendet men när det är dags att släcka lampan - pang! Klarvaken.
Inte bara det. I huvudet snurrar det runt tankar, idéer, ord som skall sägas, meningar som är sagda, framtid, dåtid.
Totalt turbulent och helt förvirrande.
Det är som om jag sover på en autostrada av energi. En refug i livet.
Kan detta vara inbillning? frågar du nog.
Vid några tillfällen har jag sovit i pojkarnas rum. Då har jag inte haft några problem med att sova.
Åsså tillbaka till hallen och sömnlösa nätter.
Jovisst slumrar man lite men det är inte av det sammanhängande slaget.
Med detta sagt väntar jag mig inte en ommöblering.
Jag vet bara att energin runt trappen är så pass stark att den påverkar i alla fall mig.
Och jag är lite road av det hela.
Vad mer kan jag känna av?
Let´s go Mördarkojan.
lördag 26 maj 2007
I'm a serial TV-freak
Min mamma var en gladlynt människa men när det kom till film ville hon absolut inte titta på komedier. Svammel och fånigt.
Nej om inte minst en människa dog var filmen inte värd att se.
Jag älskar att skratta gott, mina bästa skratt har jag haft i biomörkret. Särskilt Steve Martin och Lily Tomlins "Mitt andra jag" och svenska "Ogifta par". Då skrek jag rakt ut, särskilt tomtescenen.
Men annars är jag en seriemördar-tjej.
Gärna engelsk realism. Ni vet, blågrått väder. Pedofilpappor. Whitetrash-surburbia. Fläckiga tapeter. Tonåringar på glid med popstjärne-posters på väggarna och nallar i sängen. Pålitliga människor med dubbla karaktärer.
Ikväll bläddrar vi mellan kanalerna när den mediokra deckaren tagit slut.
Det är nazistdokumentär i skitig nutid där nassens flickvän/sambo matar familjens jätteorm med en skinnad grisunge eller ett program om obducering.
Det är inte mycket som skiljer den genomsnittlige romaren under gladiatorspelen och vi svenssons framför platt-TVapparater med ett filmsug som aldrig verkar sina.
Skillnaden? Vi gottar oss i blod, äckel och våra främsta faror. Realistiskt och overkligt på samma gång.
Romarna körde totalt live.
Är det där vi kommer att hamna?
Men visst är det säkert att sitta hemma med popcornsskålen i hamnen och testa en massa farliga grejer utan att riskera mer än TV-pejling.
En skön känsla av kontroll och avskärmning.
Under tiden är du helt säkert på hur det känns att rida kameler i Tunisien eller promenera på den kinesiska muren utan att det kostar dig tid eller pengar.
Är riktiga upplevelser så överskattade eller kommer de i framtiden att bli måttstocken efter hur vi mäter status och framgång i livet?
Jag har faktiskt sett Taj Mahal.
Wow och du är festens medelpunkt trots celluiter och kråksparkar vid ögonen och lovehandles runt midjan.
Framtiden är min tid.
Nej om inte minst en människa dog var filmen inte värd att se.
Jag älskar att skratta gott, mina bästa skratt har jag haft i biomörkret. Särskilt Steve Martin och Lily Tomlins "Mitt andra jag" och svenska "Ogifta par". Då skrek jag rakt ut, särskilt tomtescenen.
Men annars är jag en seriemördar-tjej.
Gärna engelsk realism. Ni vet, blågrått väder. Pedofilpappor. Whitetrash-surburbia. Fläckiga tapeter. Tonåringar på glid med popstjärne-posters på väggarna och nallar i sängen. Pålitliga människor med dubbla karaktärer.
Ikväll bläddrar vi mellan kanalerna när den mediokra deckaren tagit slut.
Det är nazistdokumentär i skitig nutid där nassens flickvän/sambo matar familjens jätteorm med en skinnad grisunge eller ett program om obducering.
Det är inte mycket som skiljer den genomsnittlige romaren under gladiatorspelen och vi svenssons framför platt-TVapparater med ett filmsug som aldrig verkar sina.
Skillnaden? Vi gottar oss i blod, äckel och våra främsta faror. Realistiskt och overkligt på samma gång.
Romarna körde totalt live.
Är det där vi kommer att hamna?
Men visst är det säkert att sitta hemma med popcornsskålen i hamnen och testa en massa farliga grejer utan att riskera mer än TV-pejling.
En skön känsla av kontroll och avskärmning.
Under tiden är du helt säkert på hur det känns att rida kameler i Tunisien eller promenera på den kinesiska muren utan att det kostar dig tid eller pengar.
Är riktiga upplevelser så överskattade eller kommer de i framtiden att bli måttstocken efter hur vi mäter status och framgång i livet?
Jag har faktiskt sett Taj Mahal.
Wow och du är festens medelpunkt trots celluiter och kråksparkar vid ögonen och lovehandles runt midjan.
Framtiden är min tid.
Introduktionen fortsätter
Säsongens första bad (inte för min del), säsongens första kortspel och snart säsongens första grillning står på schemat.
Skönt att vara ute i luften i långa sjok, sitta på en veranda.
Rödluvan tittar försiktigt ut genom dörren men rusar upp på övervåningen för bullret är inte som i min lilla lägenhet.
Hon är säkert chockad, varken van att fara runt eller springa ute på en gräsmatta. Försöker vänja henne med det som hänger ihop med mig.
Tänk bara Arlandas säkerhetskontroll... Bävar redan. Vet att där måste katten ut ur buren, dator ut ur väskan och alla nycklar och sånt skit samt lilla en literspåsen med lilla mascaran ja... Blir alltid stressad vid check point charlie. Börjar hyperventilera på bussen och tänker: lugnofin, lugnofin.
Hur rationaliserar man säkerhetskontrollen? Det går inte ens att skämta med vakterna, totalt immun mot charm, både norrländsk och övriga världars.
Det är inte dags på en månad eller så. Under tiden kanske vi hinner vänja henne ytterligare.
Skönt att vara ute i luften i långa sjok, sitta på en veranda.
Rödluvan tittar försiktigt ut genom dörren men rusar upp på övervåningen för bullret är inte som i min lilla lägenhet.
Hon är säkert chockad, varken van att fara runt eller springa ute på en gräsmatta. Försöker vänja henne med det som hänger ihop med mig.
Tänk bara Arlandas säkerhetskontroll... Bävar redan. Vet att där måste katten ut ur buren, dator ut ur väskan och alla nycklar och sånt skit samt lilla en literspåsen med lilla mascaran ja... Blir alltid stressad vid check point charlie. Börjar hyperventilera på bussen och tänker: lugnofin, lugnofin.
Hur rationaliserar man säkerhetskontrollen? Det går inte ens att skämta med vakterna, totalt immun mot charm, både norrländsk och övriga världars.
Det är inte dags på en månad eller så. Under tiden kanske vi hinner vänja henne ytterligare.
Glashus och fantastiska lägen
I Varberg finns det gott om fula hus. Särskilt i området Södra Näs, exklusivt läge vid havet. Skitnödigt helt enkelt och aptrist. Massor med glas och fönster. Egentligen bor de i dyra carportar. De som bor i de här husen har inte fattat att husen är både fula och trista. När det uppdagas - tja då är det liksom försent.
Hoppas, hoppas...
Men min bror bor där så hoppas för hans skull att han hinner flytta innan bubblan spricker.
Skulle inte tro det. Att husbubblan spricker. Att investera genom att köpa hus, är kanske det bästa pensionssparandet. I så fall ligger jag risigt till.
Det är inte bara i Varberg som det byggs extremt fula hus.
På närmare avstånd, typ i Älta står världens mest oinbjudande kåk i vad en annan bror skulle kalla för århundradets sämsta läge.
Det är vitt, kalt, kantigt, kyligt. Ser ut som en spejsad kyrka i arkitektstuk. Ligger alldeles vid den trafiktäta Ältavägen typ i en korsning.
Värde? Skulle gissa miljoner.
Det finns en annan villa i Älta som också ser förjävlig ut.
Ser ut som en halv båt. Hans som bor där gillar nämligen att segla och har ritat huset själv.
Hm.
Han var min lärare på fotoskolan och man kan väl säga att vi så småningom klinchade ihop. En självgod fotograf med mullrande temprament, utan självinsikt som klär sig i gul skjorta och oranga byxor kan omöjligtvis rita ett hus i min smak!
Om du bor i ett hus som är totalt avskalat från personlighet och värme, utan naturliga fragment och spår från din personliga historia, kommer en enda Metro på hallsoffan framkalla ett Lars Norén-utbrott av bibliska proportioner.
Om Empty spaces skall efterföljas får du inte göra nåt annat än att STÄDA.
Men å andra sidan finns ju svart städhjälp att tillgå, om du är lagd åt det hållet.
Pengar lär du ju inte ha i överflöd när allt har gått till huset, förlåt carporten du bor i, vid det fantastiska läget.
Hoppas, hoppas...
Men min bror bor där så hoppas för hans skull att han hinner flytta innan bubblan spricker.
Skulle inte tro det. Att husbubblan spricker. Att investera genom att köpa hus, är kanske det bästa pensionssparandet. I så fall ligger jag risigt till.
Det är inte bara i Varberg som det byggs extremt fula hus.
På närmare avstånd, typ i Älta står världens mest oinbjudande kåk i vad en annan bror skulle kalla för århundradets sämsta läge.
Det är vitt, kalt, kantigt, kyligt. Ser ut som en spejsad kyrka i arkitektstuk. Ligger alldeles vid den trafiktäta Ältavägen typ i en korsning.
Värde? Skulle gissa miljoner.
Det finns en annan villa i Älta som också ser förjävlig ut.
Ser ut som en halv båt. Hans som bor där gillar nämligen att segla och har ritat huset själv.
Hm.
Han var min lärare på fotoskolan och man kan väl säga att vi så småningom klinchade ihop. En självgod fotograf med mullrande temprament, utan självinsikt som klär sig i gul skjorta och oranga byxor kan omöjligtvis rita ett hus i min smak!
Om du bor i ett hus som är totalt avskalat från personlighet och värme, utan naturliga fragment och spår från din personliga historia, kommer en enda Metro på hallsoffan framkalla ett Lars Norén-utbrott av bibliska proportioner.
Om Empty spaces skall efterföljas får du inte göra nåt annat än att STÄDA.
Men å andra sidan finns ju svart städhjälp att tillgå, om du är lagd åt det hållet.
Pengar lär du ju inte ha i överflöd när allt har gått till huset, förlåt carporten du bor i, vid det fantastiska läget.
fredag 25 maj 2007
(Be)Linda vs Inger Bladh
Ok vi har minst två korkade människor i Sverige (Carola och Linda Rosing se tidigare inlägg) men vi har också en otroligt överskattad skribent vid namn Belinda Olsson. Kanske till och med korkad?
Snacka om hausse. Jag har spanat in henne under en längre tid på grund av en mer privat anledning.
Hon har en mycket medioker språkdräkt. Märk väl att jag inte kräver svensklärarekvalitet på varken mina eller andras litterära verk (särskilt inte fritt skrivna bloggar) men skriver du för Sveriges största kvällstidning ska man ta mig fan vänta sig bättre resultat.
Vidare.
Jag tror inte att vi skulle ha så mycket att prata om på en fest. Eller tvärtom faktiskt. Jag tror vi tycker olika om allt så den konversationen skulle vara ganska intressant. Om jag är på humör.
Just nu handlar det om Rosing. Belinda verkar vara förvånad över Expressens (konkurrent) frågor angående Lindas porrplaner. Främst handlar det om att vara förebild. Och hon ifrågasätter om Linda verkligen är det.
Förebild. Och att tjejer "faktiskt också gillar porr!"
Vi tar en sak i taget.
Att vara förebild är inget du själv väljer men låt mig påpeka att vi alla har den rollen vare sig vi vill eller inte och därmed har vi ett ansvar. Vi ska visst inte slänga våra egna planer och önskemål åt sidan och lyssna till kreti & pleti men att inte tro, särskilt när vi är KÄNDISAR att vi inte påverkar, att vi inte ha ansvar, är NAIVT och ANSVARSLÖST och KORKAT. Men vad väntar man sig av uppmärksamhetstörstande knarkare som hela branschen verkar vara full av! Med super trouper i fejjan kommer en baksida.
Så är det bara.
Dessutom: kunder betalar miljoner för att kända silikon/botoxade ansikten säljer deras undermåliga produkter just för att vi - vi dumma människor - går på det.
Det var förebilden.
Åsså tar vi porravdelningen.
Bara för att killar föredrar något, bara för att män beter sig på ett visst sätt i chefsposition, bara för att grabbar VERKAR kunna samsas i grupp (tillåt mig att asgarva! världens största myt - se avdelning krig) är det inte nödvändigt för oss kvinnor att ta efter det beteendet.
Sexualitet.
Sensualism.
Föra generna vidare.
Kalla det vad du vill.
Men porr är avskalat från djup, respekt, samvaro och känslor.
Porr är ett annat ord för robot.
Killarnas robot.
Sorry Linda och sorry Belinda.
Linda är naiv och tror att hon får respekt. Och Belinda hon tror att hon är ball för att hon går emot ett klassiskt politiskt korrekt förhållningssätt.
Provokation utan mening och innehåll är... hm barnsligt och tonårsaktigt. I alla fall ointressant. Gäsp.
Påklistrad frigjordhet är inget annat än att bakbinda tusentals tjejer men dolda krav. Var sexig annars duger du inte.
Att Linda Rosing missar det här gör mig knappast förvånad men jag trodde Belinda hade några hemma.
Nu vet jag.
Snacka om hausse. Jag har spanat in henne under en längre tid på grund av en mer privat anledning.
Hon har en mycket medioker språkdräkt. Märk väl att jag inte kräver svensklärarekvalitet på varken mina eller andras litterära verk (särskilt inte fritt skrivna bloggar) men skriver du för Sveriges största kvällstidning ska man ta mig fan vänta sig bättre resultat.
Vidare.
Jag tror inte att vi skulle ha så mycket att prata om på en fest. Eller tvärtom faktiskt. Jag tror vi tycker olika om allt så den konversationen skulle vara ganska intressant. Om jag är på humör.
Just nu handlar det om Rosing. Belinda verkar vara förvånad över Expressens (konkurrent) frågor angående Lindas porrplaner. Främst handlar det om att vara förebild. Och hon ifrågasätter om Linda verkligen är det.
Förebild. Och att tjejer "faktiskt också gillar porr!"
Vi tar en sak i taget.
Att vara förebild är inget du själv väljer men låt mig påpeka att vi alla har den rollen vare sig vi vill eller inte och därmed har vi ett ansvar. Vi ska visst inte slänga våra egna planer och önskemål åt sidan och lyssna till kreti & pleti men att inte tro, särskilt när vi är KÄNDISAR att vi inte påverkar, att vi inte ha ansvar, är NAIVT och ANSVARSLÖST och KORKAT. Men vad väntar man sig av uppmärksamhetstörstande knarkare som hela branschen verkar vara full av! Med super trouper i fejjan kommer en baksida.
Så är det bara.
Dessutom: kunder betalar miljoner för att kända silikon/botoxade ansikten säljer deras undermåliga produkter just för att vi - vi dumma människor - går på det.
Det var förebilden.
Åsså tar vi porravdelningen.
Bara för att killar föredrar något, bara för att män beter sig på ett visst sätt i chefsposition, bara för att grabbar VERKAR kunna samsas i grupp (tillåt mig att asgarva! världens största myt - se avdelning krig) är det inte nödvändigt för oss kvinnor att ta efter det beteendet.
Sexualitet.
Sensualism.
Föra generna vidare.
Kalla det vad du vill.
Men porr är avskalat från djup, respekt, samvaro och känslor.
Porr är ett annat ord för robot.
Killarnas robot.
Sorry Linda och sorry Belinda.
Linda är naiv och tror att hon får respekt. Och Belinda hon tror att hon är ball för att hon går emot ett klassiskt politiskt korrekt förhållningssätt.
Provokation utan mening och innehåll är... hm barnsligt och tonårsaktigt. I alla fall ointressant. Gäsp.
Påklistrad frigjordhet är inget annat än att bakbinda tusentals tjejer men dolda krav. Var sexig annars duger du inte.
Att Linda Rosing missar det här gör mig knappast förvånad men jag trodde Belinda hade några hemma.
Nu vet jag.
Klavertramp och soprum
Jag älgade iväg till Telefonplan. Passerade Konstfack och noterade att en utav vårutställningarna var placerad i fyrkantiga konteinrar ute på gräsmattan.
Gäsp.
På dörren till Ernst Billgrens arbetslokal hänger en skylt "Soprum".
Elever - det är som redan gjort.
Plåtade manlig vänskap utanför Dagen/SvJ:s lokaler runtikring Konstfack/Ericsson. Ganska ruff miljö med kala cementväggar. Lite rock'n'roll.
Skämtade med killarna/männen att vi få göra lite bandkänsla, typ nåt hypat band från "Mycket mer än müsli". Inte mitt favvoprogram. Gillar inte programledarstilen men sa inget om det. Hallå, bra tänkt.
Martin - journalist på tidningen, som jag har träffat tidigare vid en politikerplåtning, säger: jag har en polare som jobbar med det programmet.
Aha. Herre gud, grabbarna är ju till och med lika varandra.
Ja jag brukar se det ibland, säger jag vilket inte är lögn. Men just varför sket jag i att säga.
Man vet aldrig när diket dyker upp.
Eller när mattan försvinner.
Jag kom mig i kläderna (sekundärt) och tjänade hårda slantar (primärt).
Gäsp.
På dörren till Ernst Billgrens arbetslokal hänger en skylt "Soprum".
Elever - det är som redan gjort.
Plåtade manlig vänskap utanför Dagen/SvJ:s lokaler runtikring Konstfack/Ericsson. Ganska ruff miljö med kala cementväggar. Lite rock'n'roll.
Skämtade med killarna/männen att vi få göra lite bandkänsla, typ nåt hypat band från "Mycket mer än müsli". Inte mitt favvoprogram. Gillar inte programledarstilen men sa inget om det. Hallå, bra tänkt.
Martin - journalist på tidningen, som jag har träffat tidigare vid en politikerplåtning, säger: jag har en polare som jobbar med det programmet.
Aha. Herre gud, grabbarna är ju till och med lika varandra.
Ja jag brukar se det ibland, säger jag vilket inte är lögn. Men just varför sket jag i att säga.
Man vet aldrig när diket dyker upp.
Eller när mattan försvinner.
Jag kom mig i kläderna (sekundärt) och tjänade hårda slantar (primärt).
Jobbedi jobbe idag
Ok här sitter jag och gnäller på mig själv för att jag inte gör nåt. SvJ ringer om genrebild på Telefonplan typ nu/snart - manlig vänskap - och jag slänger av mig kalsongerna som en strippa. Show me the monoooooooooney!
Pengar, pengar
Har funderat på begreppet pengar. Många har sagt mycket djupare och mer uttömmande om ämnet som sådant.
Men det slog mig en sak: var aktsam när någon säger att pengar inte betyder något. Den personen har säkert för mycket!
En annan sak: den som har mycket pengar verkar öka sin snålhet. Många snattare är rika tanter på Östermalm.
En del projicerar sin penningaångest mot resten av världen. Detta gäller i allmänhet. Både rik som dränerad tenderar att vilja involvera andra i sitt tankesätt.
Det som är intressant med pengar eller kostnader är att värdet av tio kronor varierar kraftigt beroende på vad som avses.
Vad är dyrt och billigt?
Ibland kan det vara vettigt att betala fullt pris. En realapp kan väcka misstankar. Konsekvenserna kan bli obehagliga. För vad får jag för mina extra slantar hos optikern och är det minst lika bra att köpa en utgående vara?
Ibland kan det vara klokt att betala för sin fulla frihet.
Men köpmännen lever på vår ängslan och okunskap. Cirkusen rullar vidare och ny tulpanfeber sprider sig.
Men det slog mig en sak: var aktsam när någon säger att pengar inte betyder något. Den personen har säkert för mycket!
En annan sak: den som har mycket pengar verkar öka sin snålhet. Många snattare är rika tanter på Östermalm.
En del projicerar sin penningaångest mot resten av världen. Detta gäller i allmänhet. Både rik som dränerad tenderar att vilja involvera andra i sitt tankesätt.
Det som är intressant med pengar eller kostnader är att värdet av tio kronor varierar kraftigt beroende på vad som avses.
Vad är dyrt och billigt?
Ibland kan det vara vettigt att betala fullt pris. En realapp kan väcka misstankar. Konsekvenserna kan bli obehagliga. För vad får jag för mina extra slantar hos optikern och är det minst lika bra att köpa en utgående vara?
Ibland kan det vara klokt att betala för sin fulla frihet.
Men köpmännen lever på vår ängslan och okunskap. Cirkusen rullar vidare och ny tulpanfeber sprider sig.
Prison Break Cats
Cats in hats fortsätter. Nu med hela maskeradklädseln intakt.
"O, catbrother were art thou".
Ta inget förgivet
Tänkte packa små väskor och valla katten i villaförorten i morgon. Är lite osäker för jag vet inte om jag vill utsätta mig själv kallahanden och kritik. Jag vill förbereda en lagom lam respons.
Jag försöker tänka "Ta inget förgivet" - för det är inte ens halvsäkert att det jag målar upp levereras.
Något att tänka på i livet i övrigt.
Och i dag gör jag inte ens mitt bästa. Det är kalsonger alltjämt.
Jag försöker tänka "Ta inget förgivet" - för det är inte ens halvsäkert att det jag målar upp levereras.
Något att tänka på i livet i övrigt.
Och i dag gör jag inte ens mitt bästa. Det är kalsonger alltjämt.
Utan kaffe inget liv
SAS-personal strejkar. Jag sätter mina pengar på Flynordic och har nu bokat hemresan i sommar.
Den beryktade hemresan, då hus skall tömmas och man skall svabba ut sig själv ur sin egen barndomshistoria.
Jippie liksom.
Man kanske skulle spela på Lotto. 70 miljoner i potten. Eller nåt.
Kaffe, någon?
Rödluvan har hoppat upp på garderoben och jag har klistrat färdigt en skylt.
Vaknade jättetidigt med ryggont. Ja, det är sängen. Jag måste köpa en ny madrass. Det här funkar dåligt.
Den gnäller dessutom.
Upptäckte en annan sak: tangentbordet är en hälsorisk. Äckligt.
Varför svarar inte Forum-Anna? Har hon slutat?
Har sett färdigt säsong nr 8 av Top Model. Jaha vad ska jag göra nu då?
Det är nåt artificiellt med banansmak. Minner om ett tuggummi som reades ut för 5 öre på kiosken i Vittjärv påsken 1973. Smakade papper men det var billigt i alla fall!
Nu kokar vattnet.
Den beryktade hemresan, då hus skall tömmas och man skall svabba ut sig själv ur sin egen barndomshistoria.
Jippie liksom.
Man kanske skulle spela på Lotto. 70 miljoner i potten. Eller nåt.
Kaffe, någon?
Rödluvan har hoppat upp på garderoben och jag har klistrat färdigt en skylt.
Vaknade jättetidigt med ryggont. Ja, det är sängen. Jag måste köpa en ny madrass. Det här funkar dåligt.
Den gnäller dessutom.
Upptäckte en annan sak: tangentbordet är en hälsorisk. Äckligt.
Varför svarar inte Forum-Anna? Har hon slutat?
Har sett färdigt säsong nr 8 av Top Model. Jaha vad ska jag göra nu då?
Det är nåt artificiellt med banansmak. Minner om ett tuggummi som reades ut för 5 öre på kiosken i Vittjärv påsken 1973. Smakade papper men det var billigt i alla fall!
Nu kokar vattnet.
Linda Rosing - Sveriges mest korkade människa?
Det finns två riktigt korkade människor i Sverige. Den ena är Carola och den andra är Linda Rosing. Nu har den senare av de två skrivit på ett miljonkontrakt med porrbolaget Private som ägs av den beryktade Berth Milton.
Bara det räcker.
Lilla Gumman (ursäkta uttrycket men nu är det befogat) skall bland annat spela in ("mjuk") porrfilm som skall visas på... mobiler!
Hon själv, enligt intervju i bland annat Expressen, anser inte att det är porr och på frågan om att vara en förebild (huga) för massor av unga tjejer, svarar hon att alla måste ta ansvar för sig själva. "Jag går min väg, andra får gå sin".
Ok. Vi börjar där.
Så om några månader, när verkligheten slår henne i ansiktet, vill hon ÅTERIGEN gråta ut hos medierna och ge avbön. Kanske tillochmed anklaga omgivningen för bristande ansträngning att få henne på bättre tankar.
Eller varför är det ingen som tar mig på allvar. Jag kräver respekt (åsså gick hon in i politiken).
Hur var det med ansvaret, Linda?
Mer ansvarsfunderingar: Berth Milton bor inte i Sverige, för han är eftersökt för grova skattebrott.
Hm. Nu tar vi ansvar och visar för barnen vilken omdömeslös morsa de har som ger sig i kast med en krimminell arbetsgivare!
Hon säger vidare i intervjuen:
"Men jag måste se om mitt hus, jag har barn att försörja".
Hade inte hon ett jobb, som värdinna i nåt sammanhang? Det är väl lite mer värdigt än att stöna i tusentals mobiler.
Nä, Linda. Sanningen är att du har ett svagt självförtroende. Du är beroende av uppmärksamhet från media när du egentligen borde gå i terapi och öka din självinsikt.
Jag skulle gissa att du också är ganska talanglös. Men om du nu tror att det är liksom lite sent att sätta sig i bänken för utbildning, kan jag säga att det är fel.
Men i din värld är det oglamoröst.
Att fejka samlag i folks mobiler sätter inte precis guldkant på tillvaron.
Bara det räcker.
Lilla Gumman (ursäkta uttrycket men nu är det befogat) skall bland annat spela in ("mjuk") porrfilm som skall visas på... mobiler!
Hon själv, enligt intervju i bland annat Expressen, anser inte att det är porr och på frågan om att vara en förebild (huga) för massor av unga tjejer, svarar hon att alla måste ta ansvar för sig själva. "Jag går min väg, andra får gå sin".
Ok. Vi börjar där.
Så om några månader, när verkligheten slår henne i ansiktet, vill hon ÅTERIGEN gråta ut hos medierna och ge avbön. Kanske tillochmed anklaga omgivningen för bristande ansträngning att få henne på bättre tankar.
Eller varför är det ingen som tar mig på allvar. Jag kräver respekt (åsså gick hon in i politiken).
Hur var det med ansvaret, Linda?
Mer ansvarsfunderingar: Berth Milton bor inte i Sverige, för han är eftersökt för grova skattebrott.
Hm. Nu tar vi ansvar och visar för barnen vilken omdömeslös morsa de har som ger sig i kast med en krimminell arbetsgivare!
Hon säger vidare i intervjuen:
"Men jag måste se om mitt hus, jag har barn att försörja".
Hade inte hon ett jobb, som värdinna i nåt sammanhang? Det är väl lite mer värdigt än att stöna i tusentals mobiler.
Nä, Linda. Sanningen är att du har ett svagt självförtroende. Du är beroende av uppmärksamhet från media när du egentligen borde gå i terapi och öka din självinsikt.
Jag skulle gissa att du också är ganska talanglös. Men om du nu tror att det är liksom lite sent att sätta sig i bänken för utbildning, kan jag säga att det är fel.
Men i din värld är det oglamoröst.
Att fejka samlag i folks mobiler sätter inte precis guldkant på tillvaron.
torsdag 24 maj 2007
Bland magra modeller
Nu skiter jag i det varma vädret. Banan och Top model istället med Rödluvan bredvid.
Nu börjar uppkopplingen tjorva igen...
Nu börjar uppkopplingen tjorva igen...
Tjoho
Idag har Rödluvan blivit vaccinerad mot kattpest/kattsnuva.
Farliga sjukdomar.
Men hur tydlig jag än var när jag vid ett tidigare tillfälle ringde Djurakuten för att höra mig för, var informationen de gav mig felaktig.
Är katten ovaccinerad, ger man två sprutor med 3-4 veckors mellanrum. Till mig sa de att det numera bara behövs en spruta. Jaha. Men den infon är alltså felaktig.
Spelar det här någon roll? Ja 265 kronors roll samt att jag tycker att man ska ge korrekt information när man ringer. Särskilt konstigt är det när det gäller en sådan standardiserad sak som vaccination. Vet de inte bättre?
Skitsamma. Hon väger 4,6 kilo och verkar inte ha blivit traumatiserad av att bli rullad bort till veterinären.
Ringde min moster i Norge. Konfirmation står på schemat på söndag. Sånt verkar vara vanligare i Norge än i Sverige. Själv är jag okonfirmerad, den enda i min familj. Vilket är lite ironiskt då jag förmodligen är den som är mest lagd åt det andliga hållet!
Det är suv' väder ute och jag har ingen att fika med. Behöver inte många timmar. En liten lunch, ett snack i solen. Men alla jobbar eller är dumma!
Beställde bågar på nätet i går. Fick dem redan idag. Snabbt marscherat. Nu ska jag bara hitta någon med stadig hand som skall pricka in mina pupiller på själva glaset. Låter klippochklistra-flummigt men gå in på deras sida och läs. http://www.glasogondirekt.com/
Klicka på vanligaste frågor.
Nu ska jag bara välja bågar.
På det här viset kan jag både ha närprogressiva och vanligt progressiva för SAMMA PRIS. Sånt gillar jag. Fynda, fynda.
Jag säger bara 80-tals musik och nedcabbad bil...
Det bortglömda bandet Glasstiger "Don't forget me when I'm gone". Ironi.
Vet ni - jag går ut i värmen utan polare. De är överskattade. Jag har ju mig själv!
Farliga sjukdomar.
Men hur tydlig jag än var när jag vid ett tidigare tillfälle ringde Djurakuten för att höra mig för, var informationen de gav mig felaktig.
Är katten ovaccinerad, ger man två sprutor med 3-4 veckors mellanrum. Till mig sa de att det numera bara behövs en spruta. Jaha. Men den infon är alltså felaktig.
Spelar det här någon roll? Ja 265 kronors roll samt att jag tycker att man ska ge korrekt information när man ringer. Särskilt konstigt är det när det gäller en sådan standardiserad sak som vaccination. Vet de inte bättre?
Skitsamma. Hon väger 4,6 kilo och verkar inte ha blivit traumatiserad av att bli rullad bort till veterinären.
Ringde min moster i Norge. Konfirmation står på schemat på söndag. Sånt verkar vara vanligare i Norge än i Sverige. Själv är jag okonfirmerad, den enda i min familj. Vilket är lite ironiskt då jag förmodligen är den som är mest lagd åt det andliga hållet!
Det är suv' väder ute och jag har ingen att fika med. Behöver inte många timmar. En liten lunch, ett snack i solen. Men alla jobbar eller är dumma!
Beställde bågar på nätet i går. Fick dem redan idag. Snabbt marscherat. Nu ska jag bara hitta någon med stadig hand som skall pricka in mina pupiller på själva glaset. Låter klippochklistra-flummigt men gå in på deras sida och läs. http://www.glasogondirekt.com/
Klicka på vanligaste frågor.
Nu ska jag bara välja bågar.
På det här viset kan jag både ha närprogressiva och vanligt progressiva för SAMMA PRIS. Sånt gillar jag. Fynda, fynda.
Jag säger bara 80-tals musik och nedcabbad bil...
Det bortglömda bandet Glasstiger "Don't forget me when I'm gone". Ironi.
Vet ni - jag går ut i värmen utan polare. De är överskattade. Jag har ju mig själv!
onsdag 23 maj 2007
Eyes, eyes baby
Pratade med min starrkompis (kompis med olika gemensamma nämnare bland annat starr). Det blev plus, minus, närprogressiva, översynhet, det skaver, rymdresor, en salig blandning mellan vedertagna begrepp och personliga flumupplevelser.
Först var jag lika förvirrad som vanligt. Vill ha valmöjligheter och när jag får dem blir jag ängslig. Tänk om jag väljer fel?
Med varje val i livet kommer konsekvenser. Sådana som man inte kan räkna ut i förväg. Man bör kanske inte känna till dem heller.
I alla fall. Jag åkte till Jysk i Sickla och köpte tre(!) låtsasbrillor à 10 kr. Nu kan jag öppna egen butik här hemma för det dräller av glasögon.
Det jag upptäckte också är att Sickla köpkvarter har lagt på sig ytterligare sedan jag sist var där.
Men Drömhuset är gone, gone.
Först var jag lika förvirrad som vanligt. Vill ha valmöjligheter och när jag får dem blir jag ängslig. Tänk om jag väljer fel?
Med varje val i livet kommer konsekvenser. Sådana som man inte kan räkna ut i förväg. Man bör kanske inte känna till dem heller.
I alla fall. Jag åkte till Jysk i Sickla och köpte tre(!) låtsasbrillor à 10 kr. Nu kan jag öppna egen butik här hemma för det dräller av glasögon.
Det jag upptäckte också är att Sickla köpkvarter har lagt på sig ytterligare sedan jag sist var där.
Men Drömhuset är gone, gone.
tisdag 22 maj 2007
Mat i brevlådan
Grannen har lagt ett recept i brevlådan och uppmanar mig att ringa på för ett smakprov.
Herre gud - hon bjöd på ost, kex, vin, bröd, potatissallad, lax, rökt kalkon, tårta - jag var tvungen att hejda henne.
Flytta har aldrig varit ett alternativ...
Herre gud - hon bjöd på ost, kex, vin, bröd, potatissallad, lax, rökt kalkon, tårta - jag var tvungen att hejda henne.
Flytta har aldrig varit ett alternativ...
Disco vs Progg
Det finns vissa artister som är superduper dåliga på ett uppenbart sätt som inte ens behöver kommenteras. Sen har vi Ulf Lundell och han suger. Punkt.
Sen har vi de som är DUKTIGA på ett eller annat sätt men själv förstår man inte, hur många timmar man än funderar på saken, hur så många kan tycka så bra om dem.
Här är listan:
Justin Timberlake
Kent
Eldkvarn
Tomas Andersson Wji.
Den sista i raden sjunger som en kratta med irriterande sammanbitna käkar, framför aptråkiga låtar och utstrålar en märklig vardaglig självgodhet som jag inte kan förhålla mig till.
Han LÄR dock skriva bra texter.
Men jag tycker inte det räcker.
Jag gillar bra musik, gärna med bra texter men jag gillar INTE taskig musik med BRA texter. Då kan jag lika gärna läsa raderna själv. Som poesi.
Förstå att man var småprovokativ en gång på 70-talet när min fabless låg åt discohållet, då jag gärna mimade och sjöng hemmagjord karaoke till The Runaways än lyssnade på Nationalteatern, Norrbottensjärn och Rekyl.
"Men texterna. Lyssna på texterna" uppmanade syrran auktoritärt.
Men jag är ledsen - musiken sög, produktionen var undermålig och artisterna fula.
Sen har vi de som är DUKTIGA på ett eller annat sätt men själv förstår man inte, hur många timmar man än funderar på saken, hur så många kan tycka så bra om dem.
Här är listan:
Justin Timberlake
Kent
Eldkvarn
Tomas Andersson Wji.
Den sista i raden sjunger som en kratta med irriterande sammanbitna käkar, framför aptråkiga låtar och utstrålar en märklig vardaglig självgodhet som jag inte kan förhålla mig till.
Han LÄR dock skriva bra texter.
Men jag tycker inte det räcker.
Jag gillar bra musik, gärna med bra texter men jag gillar INTE taskig musik med BRA texter. Då kan jag lika gärna läsa raderna själv. Som poesi.
Förstå att man var småprovokativ en gång på 70-talet när min fabless låg åt discohållet, då jag gärna mimade och sjöng hemmagjord karaoke till The Runaways än lyssnade på Nationalteatern, Norrbottensjärn och Rekyl.
"Men texterna. Lyssna på texterna" uppmanade syrran auktoritärt.
Men jag är ledsen - musiken sög, produktionen var undermålig och artisterna fula.
Men vi ska alla dö
Japanska kungafamiljen är på besök. Massor med vettochetikett regler skall efterföljas, några extra eftersom japanerna är extra noga med sånt.
Inför deras besök har två delegationer vid två olika tillfällen varit här och kollat vad som skall ses och besökas.
Morgonnyheterna visar bilder när de stiger ut ur planet på Arlanda. Folk springer omkring, vår egna royalistfamilj är givetvis på plats, en musikkår och yada, yada.
Man tar sig för pannan.
Jag kan inte med ord uttrycka hur out-datet kungafamiljer är. Argument som "de gör så bra pr för Sverige" känns innehållsfattigt, uttjatat och irrelevant.
Idag har vi kändisambassadörer, vi har rockstjärnor, filmstars, mediababes och såpakändisar som fixar det här utan apanage och jag vet, apanaget skall gå till underhåll av diverse slott och sånt men ni hajjar vad jag menar.
Att man dessutom ÄRVER titeln är för mig... ja...
Vi ska inte tala om mediecirkusen runt lilla Madde som blev bortrövad på semestern. Herre jesses! Ungar säljs som slavar i Afrika utan detta pådrag. Kan det bero på att hon är en liten söt VIT flicka? Finns det någon kritik till att föräldrarna lämnade barnen ensamma och gick på restaurang.
På tal om det: i Etiopien sitter två svenska killar i fängelse. Enligt deras advokat är de dessutom satt under tortyr. Jag blir inte förvånad. Sveska UD gör säkert enligt protokollet men jag tror att det skulle vara större pådrag om killarna hade "klassiskt svenskt ursprung".
Lika inför lagen my ass men vi ska alla dö.
Inför deras besök har två delegationer vid två olika tillfällen varit här och kollat vad som skall ses och besökas.
Morgonnyheterna visar bilder när de stiger ut ur planet på Arlanda. Folk springer omkring, vår egna royalistfamilj är givetvis på plats, en musikkår och yada, yada.
Man tar sig för pannan.
Jag kan inte med ord uttrycka hur out-datet kungafamiljer är. Argument som "de gör så bra pr för Sverige" känns innehållsfattigt, uttjatat och irrelevant.
Idag har vi kändisambassadörer, vi har rockstjärnor, filmstars, mediababes och såpakändisar som fixar det här utan apanage och jag vet, apanaget skall gå till underhåll av diverse slott och sånt men ni hajjar vad jag menar.
Att man dessutom ÄRVER titeln är för mig... ja...
Vi ska inte tala om mediecirkusen runt lilla Madde som blev bortrövad på semestern. Herre jesses! Ungar säljs som slavar i Afrika utan detta pådrag. Kan det bero på att hon är en liten söt VIT flicka? Finns det någon kritik till att föräldrarna lämnade barnen ensamma och gick på restaurang.
På tal om det: i Etiopien sitter två svenska killar i fängelse. Enligt deras advokat är de dessutom satt under tortyr. Jag blir inte förvånad. Sveska UD gör säkert enligt protokollet men jag tror att det skulle vara större pådrag om killarna hade "klassiskt svenskt ursprung".
Lika inför lagen my ass men vi ska alla dö.
måndag 21 maj 2007
En dos disco om dagen håller hjärtat i trim
Åh de spelar Gibson Brothers på radion "Que sera" en gammal discodänga från 70-talet. Å va roligt det var - att gå på disco.
Då.
Nu vet jag inte.
Skulle inte tro det.
Finns disco som företeelse eller måste man åka utomlands - och låter det inte lite sunkigt med Ibiza och Kos?
Det finns en enorm livsglädje i 120 beats per minute, i disco. Det är rullande cyklar och vind i håret och ett bejakande av en god framtid. Nu pratar vi klimatsmart och fetmaepidemi och pedofiler. Hade man hört det ordet 1979 hade i alla fall jag trott att de pratade om pedaler. På cykeln. Inget annat.
Ja, det kanske är uppkäftigt att bli serverad happydisco om man mår surt i varje ven.
Skulle gissa att slutet på 70-talet och hela 80-talet är den bästa tid den moderna världen kan erbjuda.
Konstigt att det sammanfaller med min egen barndom.
Hm.
Om jag inte var så känslig för kaffe om kvällen, hade en mugg suttit extra fint nu.
Då.
Nu vet jag inte.
Skulle inte tro det.
Finns disco som företeelse eller måste man åka utomlands - och låter det inte lite sunkigt med Ibiza och Kos?
Det finns en enorm livsglädje i 120 beats per minute, i disco. Det är rullande cyklar och vind i håret och ett bejakande av en god framtid. Nu pratar vi klimatsmart och fetmaepidemi och pedofiler. Hade man hört det ordet 1979 hade i alla fall jag trott att de pratade om pedaler. På cykeln. Inget annat.
Ja, det kanske är uppkäftigt att bli serverad happydisco om man mår surt i varje ven.
Skulle gissa att slutet på 70-talet och hela 80-talet är den bästa tid den moderna världen kan erbjuda.
Konstigt att det sammanfaller med min egen barndom.
Hm.
Om jag inte var så känslig för kaffe om kvällen, hade en mugg suttit extra fint nu.
Norrländska golfbanor
Det kommer att dröja innan jag kan öppna en altandörr och stiga rakt ut i min egen berså. Den dagen det sker tänker jag med blixtens hastighet renovera om hela tomten efter en förlaga jag såg i helgen på Rosendalsträdgård.
Jag går dit och plåtar, lägger det till handlingarna.
Det som är signifikant för denna lilla trädgård (den avdelningen jag syftar på) är krumma små träd, en frodighet, lite gräsmatta, planteringar istället och olika trädgårdsmöbler grupperade på olika ställen.
Varför funkar inte det här i Norr? Där vill man hugga ned träd till höger och vänster. Mysigast verkar vara en golfbana till tomt. Sen gnäller man över gräsklippningen.
Träd får inte skymma - man vill ha ljus.
Nu pratar vi om ett ställe där solen inte direkt går och lägger sig.
Jag berättade det här för en vän som kommer från Finland, nu kommer jag inte ihåg var i Finland. Men det visade sig att i hennes hembyggd kör man med samma rabbiata inställning till träd och favorisering av stooora gräsmattor.
Är det en småstadspryl? Kolla vilken tomt vi har. I Stockholm får man, även om börsen är stinn, nöja sig med mindre tomter och därmed har trädgårdarna en annan look.
Eller har det enbart med vegitationen att göra? Att vissa träd och växter tackar precis som jag nej tack till att leva där uppe.
Gärna på besök men inget mer.
Jag går dit och plåtar, lägger det till handlingarna.
Det som är signifikant för denna lilla trädgård (den avdelningen jag syftar på) är krumma små träd, en frodighet, lite gräsmatta, planteringar istället och olika trädgårdsmöbler grupperade på olika ställen.
Varför funkar inte det här i Norr? Där vill man hugga ned träd till höger och vänster. Mysigast verkar vara en golfbana till tomt. Sen gnäller man över gräsklippningen.
Träd får inte skymma - man vill ha ljus.
Nu pratar vi om ett ställe där solen inte direkt går och lägger sig.
Jag berättade det här för en vän som kommer från Finland, nu kommer jag inte ihåg var i Finland. Men det visade sig att i hennes hembyggd kör man med samma rabbiata inställning till träd och favorisering av stooora gräsmattor.
Är det en småstadspryl? Kolla vilken tomt vi har. I Stockholm får man, även om börsen är stinn, nöja sig med mindre tomter och därmed har trädgårdarna en annan look.
Eller har det enbart med vegitationen att göra? Att vissa träd och växter tackar precis som jag nej tack till att leva där uppe.
Gärna på besök men inget mer.
Stenen bjuder på fika
Vi promenerade över Sergelstorg i lördags. Där var det fullt ös som vanligt. Högtalare var riggade, musikanläggningen påslagen, kaffe och bullar. Jag behövde inte HÖRA för att FÖRSTÅ. Någon kristen grupp var i faggorna.
Ju närmare vi kom, ju mer stegrades mannens röst. On the top of his lungs vittnade han om Mötet Med Jesus.
Precis när vi skulle passera, hälsar en kille på Anki och jag hör hennes förvånade röst: Men vad gör du här?
Sonen till en blomsterhandlare från våra trakter mumsade glatt i sig en bulle och drack kyrkkaffe.
Hej, sa jag. För jag "känner" honom också. Aldrig väl men känner till.
Men vad gör du här? frågar jag väl medveten om mötets tema.
Han sa inget, flinade i princip och åt vidare.
Jaha, vad ska VI prata om då?
Sa nåt om att Anki var på besök och så.
Men jag gav mig inte utan frågade igen: Men vad gör DU här?
Jag är här med min tjej säger han och pekar på en kvinna med barnvagn.
Joho. Du vill inte berätta OK men då går vi och vi avslutade det hela.
Förlåt men jag kände bara sektvibbarna. Min fördom som jag nu delar med mig.
Ringde brorsan utanför Gallerian, han har nog koll, och jag fick lite mer uppdatering på det hela men hade hellre lite gamigt önskat mig en mumsig sekthistoria.
Nu fick jag hålla tillgodo med Stenen (www.stenen.org) som efter lite efterforskningar är kopplade till Arken, ute i Kungsängen.
Arken är någon form av avknoppning från Livets Ord (hu). Den som driver Arken är systrarna Graafs mamma, vilket jag redan visste.
Stenen är ju liksom inget lyckat namn direkt. Inte heller loggo-mässigt.
Gråstenar har en tendens att se ut som en möglig pizza fotograferat uppifrån. Hur marknadsför man sånt? För marknadsföring är de intresserade av eller borde i alla fall, om man ska värva nya medlemmar (eller hjälpa folk att komma till tro), vilket är tanken.
Jag funderar och har funderat mycket på religion, tro, livets uppkomst, var vi kommer ifrån, var tar vi vägen, andevärlden, himmel och helvete.
Jag är tillräckligt ödmjuk för att erkänna mänsklighetens litenhet och begränsningar men också vår dolda förmåga till fantastiska underverk. Och allt annat som vi inte ser, förstår eller anar. Emellanåt kan jag ana en sorts andlig dimension på tillvaron.
För att stärka den bilden, skapar jag mitt eget vokabulär fullt medveten om att ord är starka och kan avskärma och stöta bort en abstrakt tanke, ibland baserad på känslomässiga argument.
Det är just då när folk vittnar i falsettoröst en lördag på Sergelstorg som jag bara känner: nä låt mina känslor vara ifred.
Inget av dessa formuleringar slår an någon form av vibration i mitt inre.
Så när blomsterhandlarens son står där och inte ens vill tala om varför han gör det, avslutar jag det hela mer för rädsla att bli indragen än respekt för att han undviker frågan.
Han kanske inte hade med det hela att göra?
Det var helt enkelt ett gratisfika på stående fot.
Och lite kaffe tackar man ju inte nej till. Oavsett vem som bjuder.
Ju närmare vi kom, ju mer stegrades mannens röst. On the top of his lungs vittnade han om Mötet Med Jesus.
Precis när vi skulle passera, hälsar en kille på Anki och jag hör hennes förvånade röst: Men vad gör du här?
Sonen till en blomsterhandlare från våra trakter mumsade glatt i sig en bulle och drack kyrkkaffe.
Hej, sa jag. För jag "känner" honom också. Aldrig väl men känner till.
Men vad gör du här? frågar jag väl medveten om mötets tema.
Han sa inget, flinade i princip och åt vidare.
Jaha, vad ska VI prata om då?
Sa nåt om att Anki var på besök och så.
Men jag gav mig inte utan frågade igen: Men vad gör DU här?
Jag är här med min tjej säger han och pekar på en kvinna med barnvagn.
Joho. Du vill inte berätta OK men då går vi och vi avslutade det hela.
Förlåt men jag kände bara sektvibbarna. Min fördom som jag nu delar med mig.
Ringde brorsan utanför Gallerian, han har nog koll, och jag fick lite mer uppdatering på det hela men hade hellre lite gamigt önskat mig en mumsig sekthistoria.
Nu fick jag hålla tillgodo med Stenen (www.stenen.org) som efter lite efterforskningar är kopplade till Arken, ute i Kungsängen.
Arken är någon form av avknoppning från Livets Ord (hu). Den som driver Arken är systrarna Graafs mamma, vilket jag redan visste.
Stenen är ju liksom inget lyckat namn direkt. Inte heller loggo-mässigt.
Gråstenar har en tendens att se ut som en möglig pizza fotograferat uppifrån. Hur marknadsför man sånt? För marknadsföring är de intresserade av eller borde i alla fall, om man ska värva nya medlemmar (eller hjälpa folk att komma till tro), vilket är tanken.
Jag funderar och har funderat mycket på religion, tro, livets uppkomst, var vi kommer ifrån, var tar vi vägen, andevärlden, himmel och helvete.
Jag är tillräckligt ödmjuk för att erkänna mänsklighetens litenhet och begränsningar men också vår dolda förmåga till fantastiska underverk. Och allt annat som vi inte ser, förstår eller anar. Emellanåt kan jag ana en sorts andlig dimension på tillvaron.
För att stärka den bilden, skapar jag mitt eget vokabulär fullt medveten om att ord är starka och kan avskärma och stöta bort en abstrakt tanke, ibland baserad på känslomässiga argument.
Det är just då när folk vittnar i falsettoröst en lördag på Sergelstorg som jag bara känner: nä låt mina känslor vara ifred.
Inget av dessa formuleringar slår an någon form av vibration i mitt inre.
Så när blomsterhandlarens son står där och inte ens vill tala om varför han gör det, avslutar jag det hela mer för rädsla att bli indragen än respekt för att han undviker frågan.
Han kanske inte hade med det hela att göra?
Det var helt enkelt ett gratisfika på stående fot.
Och lite kaffe tackar man ju inte nej till. Oavsett vem som bjuder.
Zodiac - flera versioner
Vi hade bunkrat upp med mat, vin och godis. Och en film. Pyrfärsk. Jag ska inte tala om hur den hamnade hemma hos mig...
Zodiac hette filmen. Bra kritik, spännande, autenstisk seriemördarfilm. Mums!
Jaha. Vi började titta. Jag visste att Robert Downey Jr skulle vara med. Så när man i filmen viftade med den första skissbilden av mördaren, utropade jag: "Jaha! det är Robert Downey Jr som är mördaren!". Helt övertygad var jag också när jag hörde honom prata, typ voice over. Visst var det han.
Helt plötsligt, ganska abrupt kommer vad hände sen-texterna. Va? Är filmen redan slut? Med munnen full av choklad utbrister Anki men "Jake Gyllenhaal? Vart tog han vägen?".
Där hade vi suttit tja två timmar och sett fel Zodiac-film, väntat på Robert och Jake som aldrig dök upp.
Antiklimax.
Zodiac hette filmen. Bra kritik, spännande, autenstisk seriemördarfilm. Mums!
Jaha. Vi började titta. Jag visste att Robert Downey Jr skulle vara med. Så när man i filmen viftade med den första skissbilden av mördaren, utropade jag: "Jaha! det är Robert Downey Jr som är mördaren!". Helt övertygad var jag också när jag hörde honom prata, typ voice over. Visst var det han.
Helt plötsligt, ganska abrupt kommer vad hände sen-texterna. Va? Är filmen redan slut? Med munnen full av choklad utbrister Anki men "Jake Gyllenhaal? Vart tog han vägen?".
Där hade vi suttit tja två timmar och sett fel Zodiac-film, väntat på Robert och Jake som aldrig dök upp.
Antiklimax.
Rötter & ursprung
...och jag kan meddela att kommenteringsfunktionen är i bruk.
Har precis kommit hem från en vänja-Rödluvan-med-transport, en kort tur ned i t-banan Odenplan turochretur.
Hon såg livrädd ut men vid hemkomsten traskade hon kavat runt i lägenheten utan att ta tillfykt under min säng. Ett gott tecken. "Jag är tuffare än somliga tror".
Denna helg har en barndomskompis från Boden varit på besök hos mig i samband med en föreläsning. Hon kommer egentligen från Kusån, en by om än mindre än lilla Vittjärv.
Kusån är utan bussförbindelse. Bara en sån sak gör ju att lappsjukan sätter in. Hon bor inte i Kusån längre utan i Trångfors, snart redo att flytta in till schtaaaan.
Jag och Anki har känt varandra sedan ettan. Lilla klass ett, typ sju årsåldern. Men under många år har vi som så många andra inte haft några vettig kontakt. Eller någon kontakt alls. Inte av någon annan specifik anledning än olika walks of life.
Sedan några år tillbaka har vi dock haft en årlig träff varje sommar när jag har varit i byn.
Detta har eskalerat något, bland annat tack vare mail.
Förra sommaren cyklade jag upp till Kusån och fick träffa resten av hennes familj; mamman, syster Margaretha (på besök från Malmö) och brorsan Kurre, individer jag inte har sett på mycket, mycket länge.
De är nästan klippdockor från ens barndom.
Figurer från Förr.
Teaterkulisser i ordet bästa mening, på scenen där man lekte.
De var som en del av ens tillvaro, en pusselbit av ens historia. De kunde till och med berätta stories om mina syskon. Och pang- där är dom igen!
Det blev lite tidstunnelseende och man kan bli lite vimsig av det.
Bara åsynen av de fantastiskt vackra blomtapeterna i Ankis gamla flickrum fick mig att se leken igen, posterbilderna på Runaways, de metallicfärgade elgitarrerna i plywood, högen med Cindy-dockor, besluten om spionlek i grusgropen bredvid eller bara hänga i kojan.
På Hälsodagen i Vittjärv, vilket jag besökte för några veckor sedan, frågade Anki om hon kunde komma och hälsa på i samband med föreläsningen hon skulle på.
Där är vi nu.
Så slår det mig. Det här är inte bara viktigt för mig. Det är ett behov vi människor har. Att ingå i ett sammanhang, att hålla liv i privata och familjära myter och legender, att ha rötter, att veta var vi kommer ifrån är att koll på var vi är på väg.
Följande citat är taget ur Baz Luhrmans (regissör av bland annat Moulin Rouge) text "Everybody´s free to wear sunscreen".
Understand that friends come and go, but for the precious few you should hold on. Work hard to bridge the gaps in geography in lifestyle because the older you get, the more you need the people you knew when you were young.
Vi kan skita i det här under faser i våra liv, vara ute på rall både mentalt och geografiskt men vid en mognare ålder - en individuell siffra som för vissa aldrig inträffar - knyter man an till sin familj och ursprung.
Kanske det går, kanske det är totalt försent. Men man vet aldrig om man inte försöker.
Hur detta sker och med vem, kan vara den överraskande faktorn som gör det hela ännu mer fascinerande.
Jag vet att katalysatorn för min del har handlat om död och sjukdomar. När sådan tråkiga saker inträffar i våra liv, kan bi-konsekvensen av detta i slutänden också bli något bra. Som i sin tur stärker oss som människor och ger oss stöd i den oundvikliga sorgen.
Gör alltid ditt bästa. Vad ditt bästa innebär, skiftar. Men gör ditt bästa.
Har precis kommit hem från en vänja-Rödluvan-med-transport, en kort tur ned i t-banan Odenplan turochretur.
Hon såg livrädd ut men vid hemkomsten traskade hon kavat runt i lägenheten utan att ta tillfykt under min säng. Ett gott tecken. "Jag är tuffare än somliga tror".
Denna helg har en barndomskompis från Boden varit på besök hos mig i samband med en föreläsning. Hon kommer egentligen från Kusån, en by om än mindre än lilla Vittjärv.
Kusån är utan bussförbindelse. Bara en sån sak gör ju att lappsjukan sätter in. Hon bor inte i Kusån längre utan i Trångfors, snart redo att flytta in till schtaaaan.
Jag och Anki har känt varandra sedan ettan. Lilla klass ett, typ sju årsåldern. Men under många år har vi som så många andra inte haft några vettig kontakt. Eller någon kontakt alls. Inte av någon annan specifik anledning än olika walks of life.
Sedan några år tillbaka har vi dock haft en årlig träff varje sommar när jag har varit i byn.
Detta har eskalerat något, bland annat tack vare mail.
Förra sommaren cyklade jag upp till Kusån och fick träffa resten av hennes familj; mamman, syster Margaretha (på besök från Malmö) och brorsan Kurre, individer jag inte har sett på mycket, mycket länge.
De är nästan klippdockor från ens barndom.
Figurer från Förr.
Teaterkulisser i ordet bästa mening, på scenen där man lekte.
De var som en del av ens tillvaro, en pusselbit av ens historia. De kunde till och med berätta stories om mina syskon. Och pang- där är dom igen!
Det blev lite tidstunnelseende och man kan bli lite vimsig av det.
Bara åsynen av de fantastiskt vackra blomtapeterna i Ankis gamla flickrum fick mig att se leken igen, posterbilderna på Runaways, de metallicfärgade elgitarrerna i plywood, högen med Cindy-dockor, besluten om spionlek i grusgropen bredvid eller bara hänga i kojan.
På Hälsodagen i Vittjärv, vilket jag besökte för några veckor sedan, frågade Anki om hon kunde komma och hälsa på i samband med föreläsningen hon skulle på.
Där är vi nu.
Så slår det mig. Det här är inte bara viktigt för mig. Det är ett behov vi människor har. Att ingå i ett sammanhang, att hålla liv i privata och familjära myter och legender, att ha rötter, att veta var vi kommer ifrån är att koll på var vi är på väg.
Följande citat är taget ur Baz Luhrmans (regissör av bland annat Moulin Rouge) text "Everybody´s free to wear sunscreen".
Understand that friends come and go, but for the precious few you should hold on. Work hard to bridge the gaps in geography in lifestyle because the older you get, the more you need the people you knew when you were young.
Vi kan skita i det här under faser i våra liv, vara ute på rall både mentalt och geografiskt men vid en mognare ålder - en individuell siffra som för vissa aldrig inträffar - knyter man an till sin familj och ursprung.
Kanske det går, kanske det är totalt försent. Men man vet aldrig om man inte försöker.
Hur detta sker och med vem, kan vara den överraskande faktorn som gör det hela ännu mer fascinerande.
Jag vet att katalysatorn för min del har handlat om död och sjukdomar. När sådan tråkiga saker inträffar i våra liv, kan bi-konsekvensen av detta i slutänden också bli något bra. Som i sin tur stärker oss som människor och ger oss stöd i den oundvikliga sorgen.
Gör alltid ditt bästa. Vad ditt bästa innebär, skiftar. Men gör ditt bästa.
lördag 19 maj 2007
Lyssna på väderrapporten!
Ok. Börjar ha lite respekt för väderrapporteringen på TV. De snackade på morgonnyheterna att det skulle regna vid tvåtiden idag. Då var himlen blå och solen sken. Guess what? Där rök min lilla minipicnic.
Katten vet bäst
Om du frågar mig vad jag gjorde igår så säger jag same, same. Ser i Metro alldeles försent att schlagervinnaren har nåt framträdande i Gallerian (gratis) och att det är fult pådrag i Kungsan: Mel C (inge favvo) och Mika (favvo) bland annat. Även det gratis.
Det här är signifikant för Stockholm. Vilket är det jag tycker om. Jag har sagt det förr. Stockholm sommartid präglas av flera evenemang samtidigt med olika innehåll. Och detta sker när man själv går hemma och skrotar i randiga tights köpt på barnavdelningen på Lindex.
Så kryper man ut ur sin grotta för att upptäcka ett tempo utanför.
Å det gör inget. För nästa helg är det nåt annat. Och Mika kommer säkert tillbaka.
Anyways - är inte konserter överskattade? Hehe.
Något som inte är överskattat är Baz Luhrmans fantastiska livsråd i hans småudda "sång" Everybodys free to wear sunscreen från 1999.
Hör den, se den och läs den. Och begrunda.
Eller bara betrakta en katt, vilken som helst. Katten har svaret.
Det här är signifikant för Stockholm. Vilket är det jag tycker om. Jag har sagt det förr. Stockholm sommartid präglas av flera evenemang samtidigt med olika innehåll. Och detta sker när man själv går hemma och skrotar i randiga tights köpt på barnavdelningen på Lindex.
Så kryper man ut ur sin grotta för att upptäcka ett tempo utanför.
Å det gör inget. För nästa helg är det nåt annat. Och Mika kommer säkert tillbaka.
Anyways - är inte konserter överskattade? Hehe.
Något som inte är överskattat är Baz Luhrmans fantastiska livsråd i hans småudda "sång" Everybodys free to wear sunscreen från 1999.
Hör den, se den och läs den. Och begrunda.
Eller bara betrakta en katt, vilken som helst. Katten har svaret.
fredag 18 maj 2007
Greys gärna i evighet
Har precis sett sista avsnittet i tredje säsongen av Grey´s Anatomy.
Å det är så bra! Välskrivet manus men just nu beter sig karaktärerna på ett sätt så jag vill skrika rakt ut: "Skärp er, för fan!"
Det är det enda jag kan säga utan att avslöja nåt om handlingen. Ni som inte följer serien - big mistake.
Å det är så bra! Välskrivet manus men just nu beter sig karaktärerna på ett sätt så jag vill skrika rakt ut: "Skärp er, för fan!"
Det är det enda jag kan säga utan att avslöja nåt om handlingen. Ni som inte följer serien - big mistake.
Madonna med golvmoppen
Har blivit bjuden på ett gigantiskt poolparty/bröllopsfest i Tyskland i augusti. På en ranch! In Deutchland.
Verkar helgalet och udda. Men med en snabb titt på min ekonomi råder inga tvivel. Kanske...
Jag behöver inte bestämma mig ännu.
Det är provocerande med folk som reser Sydamerika kors & tvärs! ;-)
Får besök till helgen så jag ska börja städa till Madonna nu. Städmusik. Toan är klar. Har andats in Jif och believe me det är ingen skön känsla.
Klämde på ett par sparris i affären igår men jag tror inget går upp emot de ekologiska på Gotland.
Hoppas pendeln går i Buenos Aires. Stenkastning är inget kul. Vänta är ännu tråkigare.
Verkar helgalet och udda. Men med en snabb titt på min ekonomi råder inga tvivel. Kanske...
Jag behöver inte bestämma mig ännu.
Det är provocerande med folk som reser Sydamerika kors & tvärs! ;-)
Får besök till helgen så jag ska börja städa till Madonna nu. Städmusik. Toan är klar. Har andats in Jif och believe me det är ingen skön känsla.
Klämde på ett par sparris i affären igår men jag tror inget går upp emot de ekologiska på Gotland.
Hoppas pendeln går i Buenos Aires. Stenkastning är inget kul. Vänta är ännu tråkigare.
torsdag 17 maj 2007
Det blå korset
17 maj. Norges nationaldag. Har precis klickat för miljön och tipsat en exSCA:it och Köpingsbo i exil om kameraaffärer i Sverige.
Har inte tänkt på det tidigare men det blåa korset i Norges flagga är spår efter unionstiden.
Det är vårt kors. Det är dessutom mörkare än vårt. Sveriges flagga hade andra färgnyanser förr. Det blåa korset var mörkare och den gula färgen mustigare med drag åt orange. Låter snyggare helt enkelt.
Byter radiokanal för jag vet inget sämre än Jusin Timberlake. Låter som en Amazon med bronkit. Särskilt hans superäckliga låt nåt med sexy (of course). Klickar på Vinyl istället. Passar ålder och bakgrund lite bättre.
Telefonchock igår. Tre Amigos (bröder i Norrland) åker ned till Varberg IGEN nu för att bygga en veranda. Jag trodde de hade fått nog. Och jag hamnar längst ned på listan. För när det är dags för byggnationer för min del har alla ledsnat totally eller till och med kastat in handduken.
Har hittat en jättebillig Mamiya - what is the catch? Skeptikern i mig vädrar majsol.
Dags för påtår.
Har inte tänkt på det tidigare men det blåa korset i Norges flagga är spår efter unionstiden.
Det är vårt kors. Det är dessutom mörkare än vårt. Sveriges flagga hade andra färgnyanser förr. Det blåa korset var mörkare och den gula färgen mustigare med drag åt orange. Låter snyggare helt enkelt.
Byter radiokanal för jag vet inget sämre än Jusin Timberlake. Låter som en Amazon med bronkit. Särskilt hans superäckliga låt nåt med sexy (of course). Klickar på Vinyl istället. Passar ålder och bakgrund lite bättre.
Telefonchock igår. Tre Amigos (bröder i Norrland) åker ned till Varberg IGEN nu för att bygga en veranda. Jag trodde de hade fått nog. Och jag hamnar längst ned på listan. För när det är dags för byggnationer för min del har alla ledsnat totally eller till och med kastat in handduken.
Har hittat en jättebillig Mamiya - what is the catch? Skeptikern i mig vädrar majsol.
Dags för påtår.
onsdag 16 maj 2007
Sista rycket innan kvällen
Mer bilder. Sen ska jag ta det lugnt.Nån sa att jag är lik Grynet. Ser nu vad de menar.
Kan någon klippa av stämbanden på Shakira?
Kristi drar iväg-helg och Knäcke någonstans i Skåne. Kommer ihåg då man packade ned hela medetidsbohaget + lite till. Ständigt denna flytt med grejer. Ständigt fixa bilplats. Undra om det blir kallt i paviljongerna? Själv ska jag krypa ned i sängen med Rödluvan senare i kväll. Och idag är det Top model och Extras. Tjoho!
En sak till: är inte Madonna lite skitnödig?
Syster Jane vad hon var söt och fin
Cats in hats fortsätter. Den här heter Syster Jane.
Dessutom: nu finns skydd att sätta på klorna på din katt. Spana in http://www.softpaws.com/
Ser ut som svart nagellack.
Varför inte klippa klorna regelbundet.
(...när hon kom in till mig och rulla upp gardin...)
Möss och människor
Jag brukar roa mig själv med att hitta likheter mellan katter och människor, företrädesvis skådisar eller nåt åt det hållet.Titta på den franske skådisen Tcheky Karyo på bilden bredvid.
Jag tycker han är lik Gribo. Layouten suger. Bortse från det. Nu - arbeta!
Ett klick för träden
Var helt förvirrad igår. Trodde det var onsdag och top model-dag men det var en dag fel. Såg en urusel film istället "The contract" med Morgan Freeman som elak hitman. Smaka på det. Morgan Freeman - världens nallebjörn. Funkar ej kan jag säga. Åsså wise ass-John Cusack som pappa/hero/bonda med arg son. Usch!
Felsökte problemet med min slappa uppkoppling. Verkar sitta i min egen dator för med den bärbara gick det bra. Inget fel på den nya sladden och modemet var stadigt och fint.
Sen vet jag inte vad som hände men nu är det inga problem.
Tala fint och vänligt med datorer - de hör dig.
Upplopp i Buenos Aires. Pendeltågen kajkar och folk kastar stenar. Hm.
Folk jag känner i BA har vad-ska-jag-ta-mig-till-med-mitt-liv -ångest. Tyvärr har man det vart än man åker. Kanske det förstoras på en annan kontinent. Man är inte i sina turfs. Och det karvar energi på alla depåer.
Skogsmulle-kompis uppmanar till miljöklick. Hon ber mig klicka på den här sidan varje dag för miljön. Jag kan inte skylla på avsaknad av ork för det krävs bara ett klick. Kanske du också vill hjälpa till? Så här lyder meddelandet:
Kan du inte vara snäll och göra en insats för miljön?
Gå in på
http://www.ettklickforskogen.se/
och klicka på knappen varje dag. Då reserveras pengar från sponsorer till en stiftelse som kan köpa gammelskog i norrland. Allt för att skogsbolagen inte ska kunna skövla fritt.
I övrigt: Missade ett fotouppdrag precis. I Boden!
Vi tröstar oss med kaffe.
Felsökte problemet med min slappa uppkoppling. Verkar sitta i min egen dator för med den bärbara gick det bra. Inget fel på den nya sladden och modemet var stadigt och fint.
Sen vet jag inte vad som hände men nu är det inga problem.
Tala fint och vänligt med datorer - de hör dig.
Upplopp i Buenos Aires. Pendeltågen kajkar och folk kastar stenar. Hm.
Folk jag känner i BA har vad-ska-jag-ta-mig-till-med-mitt-liv -ångest. Tyvärr har man det vart än man åker. Kanske det förstoras på en annan kontinent. Man är inte i sina turfs. Och det karvar energi på alla depåer.
Skogsmulle-kompis uppmanar till miljöklick. Hon ber mig klicka på den här sidan varje dag för miljön. Jag kan inte skylla på avsaknad av ork för det krävs bara ett klick. Kanske du också vill hjälpa till? Så här lyder meddelandet:
Kan du inte vara snäll och göra en insats för miljön?
Gå in på
http://www.ettklickforskogen.se/
och klicka på knappen varje dag. Då reserveras pengar från sponsorer till en stiftelse som kan köpa gammelskog i norrland. Allt för att skogsbolagen inte ska kunna skövla fritt.
I övrigt: Missade ett fotouppdrag precis. I Boden!
Vi tröstar oss med kaffe.
tisdag 15 maj 2007
Telefonlinjen fungerar åt båda håll
http://www.aftonbladet.se/vss/punktse/story/0,2789,1066134,00.html
Suverän krönika. Läs den.
I övrigt: Rödluvan sover och jag försöker uppbåda kraft, lust och energi att ringa till en släktning...
Jag pratar inte Norge.
Bra TV ikväll: Extra och Top Model. Tjoho liksom. Obs! Ej ironi.
Suverän krönika. Läs den.
I övrigt: Rödluvan sover och jag försöker uppbåda kraft, lust och energi att ringa till en släktning...
Jag pratar inte Norge.
Bra TV ikväll: Extra och Top Model. Tjoho liksom. Obs! Ej ironi.
Battery low
Vad gör man när ambitionen är låg? Är det tillfälligt eller har driften en låg normalnivå? Kan inte svara på det. Vill gärna tro att det är tillfälligt men jag gissar på motsatsen.
Jag kan klappa mig själv på axeln när jag har diskat, gått ut med returerna eller vikt ihop tvätt på ett tyskt sätt. Däremellan är det som om luften går ur mig. Viktiga saker som jaga kunder och skicka in bilder till bildbyrån skjuts upp.
Jag tror en del av problematiken är att hobby och jobb glider ihop till en osorterbar gröt. Jag behöver inte ens klä mig för att syssla med båda.
Jag kan till och med sitta här omedveten om vädret utanför. Det finns nämligen inget fönster i mitt arbetsrum.
Annat är det hos Isabella på Gotland. Hennes arbetsrum har vinröda väggar (bara en sån sak) och under arbetets gång kan hon blicka ut genom ett fönster ut på sin gigantiska tomt med träd, uthus och katter. Granne med kyrka, lagård, hästar och annat som gör ens inre rofyllt.
Men vad har det med min ambition att göra?
När jag är hemma i Vittjärv, blir det av naturliga skäl inte så mycket datorarbete och sånt som hör den till.
Däremot fotograferar jag. Bor man i hus blir man inte lika stillasittande. Och det vet ju jag också att arbete genererar arbete. Energi likaså.
Har man vad man tror all tid i världen, då blir kattlåderengöring ett stort projekt.
Inte för att jag har tiden. Jag har massor att göra men så sitter jag här under en påhittad kafferast.
Suck.
Jag ska skärpa mig. Glöm bort att jag gick upp kvart över tio, närmare halv elva. (Fast jag jobbade faktiskt kväll/lillnatt igår).
Jag kan klappa mig själv på axeln när jag har diskat, gått ut med returerna eller vikt ihop tvätt på ett tyskt sätt. Däremellan är det som om luften går ur mig. Viktiga saker som jaga kunder och skicka in bilder till bildbyrån skjuts upp.
Jag tror en del av problematiken är att hobby och jobb glider ihop till en osorterbar gröt. Jag behöver inte ens klä mig för att syssla med båda.
Jag kan till och med sitta här omedveten om vädret utanför. Det finns nämligen inget fönster i mitt arbetsrum.
Annat är det hos Isabella på Gotland. Hennes arbetsrum har vinröda väggar (bara en sån sak) och under arbetets gång kan hon blicka ut genom ett fönster ut på sin gigantiska tomt med träd, uthus och katter. Granne med kyrka, lagård, hästar och annat som gör ens inre rofyllt.
Men vad har det med min ambition att göra?
När jag är hemma i Vittjärv, blir det av naturliga skäl inte så mycket datorarbete och sånt som hör den till.
Däremot fotograferar jag. Bor man i hus blir man inte lika stillasittande. Och det vet ju jag också att arbete genererar arbete. Energi likaså.
Har man vad man tror all tid i världen, då blir kattlåderengöring ett stort projekt.
Inte för att jag har tiden. Jag har massor att göra men så sitter jag här under en påhittad kafferast.
Suck.
Jag ska skärpa mig. Glöm bort att jag gick upp kvart över tio, närmare halv elva. (Fast jag jobbade faktiskt kväll/lillnatt igår).
måndag 14 maj 2007
Ett år och en dag har passerat
Kylie Minogue sticker till Chile med ny pojkvän som är gift med en höggravid kvinna. "Va skön hon är!" säger radiokvinnan glatt.
Vi lever i ett annat samhälle, skrev fröken goody two-shoes.
Rödluvan har lugnat ned sig. Turbotabletter?
Hon kramar musmattan.
Greys anatomy fortsätter att överraska. Ni som inte har sett avsnitt 24 (den abso senaste i raden) you are in for a ride. Amerikanarna kan sina cliffhängers.
Har slöat på Gotland en hel helg, ändå känns det som om jag har torktumlat.
Benjamin åt upp all transfett jag köpte i torsdags. Glass finns kvar men jag vill ha blåbärsmuffins!
President Bush har åldrats ofantligt mycket sedan 2001. Man får tydligen grått hår av yrket.
Hatmusik: Inner Circle (all lättsam sommar-reagge går bort) och Chris Rea (hu!).
Vi lever i ett annat samhälle, skrev fröken goody two-shoes.
Rödluvan har lugnat ned sig. Turbotabletter?
Hon kramar musmattan.
Greys anatomy fortsätter att överraska. Ni som inte har sett avsnitt 24 (den abso senaste i raden) you are in for a ride. Amerikanarna kan sina cliffhängers.
Har slöat på Gotland en hel helg, ändå känns det som om jag har torktumlat.
Benjamin åt upp all transfett jag köpte i torsdags. Glass finns kvar men jag vill ha blåbärsmuffins!
President Bush har åldrats ofantligt mycket sedan 2001. Man får tydligen grått hår av yrket.
Hatmusik: Inner Circle (all lättsam sommar-reagge går bort) och Chris Rea (hu!).
Rödluvan behöver pojkvän!
Rödluvan löper och det är ett jävla liv här hemma. Verkar rent ut sagt plågsamt. Jag måste fixa piller och längre fram en operation. Utgifterna tar aldrig slut...
Schlagersmäll
Dagen efter. Baksmälla. Man vaknar och tror inte det är sant. Det om man är schlagerfixerad. Satt med goda vänner och sågade kläder, låtar, utseende ja jag karvade till och med på Vitrysslands näsa. Han såg ut som saxonfonisten i Mupparna.
Ja jag tog mig för pannan. Stackars Ola, stackars Sverige. Men jag visste eller anade. Precis när tillställningen började sa jag ödesmättat. Vi får kvala.
Men det är inte det som är märkligast.
Märkligast är allt annat.
Att Ukraina hamnar tvåa (förhandstippad visserligen men det var arkarna också), att Ungerns tråkiga karaokeblues hamnade ganska högt och toalettmannen, han med teaterkulissträdet på scenen fullproppade med fladdrande toalettpapper!
Men hallå? Och höga hattarna från Lettland, som jag trodde mot min vilja skulle skrälla (hatar ordet) var tog de vägen?
Hur kan världen tycka bättre om Rumäniens språkstafett än Finlands tajta rocklåt (ganska stiff varför rörde hon inte på sig)?
Det är obegripligt.
Tycke Bulgariens trumjojk var småhäftig men trodde aldrig och då menar jag aldrig att Europa skulle ta den till sin barm inte med den konkurrensen. Trummor var mer på tapeten året efter Russlanas vilda dans.
Och stomatolleendet från Vitryssland hamnade inte tippat på topptre.
Äh jag håller med Christer Lindarw – upp med muren igen!
Man talar om svågerpolitik, vi röstar ju också på varandra. Problemet är att vi inte är lika många länder i samma region. Skulle vi dela upp Sverige i olika delar, Danmark och Finland likaså så kan du ge dig klån på många tolvor.
Men så vill vi väl inte rösta?
Jag kan säga ärligt att hade Norge och Island fått vara med i racet hade jag röstat på Island men inte Norge (trots faktumet att jag är halvnorsk) för att jag tycker att Island hade en mycket bra låt och Norges sög fett!
Jag röstade på Finland för den var bra. Annars hade jag inte gjort det. Och jag ringde på Serbiens för samma anledning. Hade jag haft mer täckning hade Georgien fått en röst också men nån måtta får det vara – ekonomiskt.
Det handlar också om att väst, det gamla traditionella väst som har varit den balla i klassen har utan att ha förstått det blivit omkullsprungen av nördgänget, vars kunskap och innehåll numera rönjer segrar. Vad hände tänker tuffaste killen i klassen? Det är maktombyte på slottet.
Så.
Världen svälter men jag tycker att reglerna måste ses över och Bert Karlsson har faktiskt en bra idé. Så Svante Stockselius – ta ett krafttag om problemet och rädda det enda forumet som finns där jag och många med mig blir exponerad inför musik jag aldrig annars skulle snubbla över.
I vilket fall som – röstningen har aldrig varit mer spännande.
Slutligen: Hade Islands bidrag kommit från Kroatien, hade inte hamnat vid kvalet utan ganska högt upp. Och hade Serbiens bidrag sjungits av en holländska hade den aldrig vunnit.
Sorry. Det handlar inte om nåt annat än att vi håller på vårt och nu är vi i underläge.
Ja jag tog mig för pannan. Stackars Ola, stackars Sverige. Men jag visste eller anade. Precis när tillställningen började sa jag ödesmättat. Vi får kvala.
Men det är inte det som är märkligast.
Märkligast är allt annat.
Att Ukraina hamnar tvåa (förhandstippad visserligen men det var arkarna också), att Ungerns tråkiga karaokeblues hamnade ganska högt och toalettmannen, han med teaterkulissträdet på scenen fullproppade med fladdrande toalettpapper!
Men hallå? Och höga hattarna från Lettland, som jag trodde mot min vilja skulle skrälla (hatar ordet) var tog de vägen?
Hur kan världen tycka bättre om Rumäniens språkstafett än Finlands tajta rocklåt (ganska stiff varför rörde hon inte på sig)?
Det är obegripligt.
Tycke Bulgariens trumjojk var småhäftig men trodde aldrig och då menar jag aldrig att Europa skulle ta den till sin barm inte med den konkurrensen. Trummor var mer på tapeten året efter Russlanas vilda dans.
Och stomatolleendet från Vitryssland hamnade inte tippat på topptre.
Äh jag håller med Christer Lindarw – upp med muren igen!
Man talar om svågerpolitik, vi röstar ju också på varandra. Problemet är att vi inte är lika många länder i samma region. Skulle vi dela upp Sverige i olika delar, Danmark och Finland likaså så kan du ge dig klån på många tolvor.
Men så vill vi väl inte rösta?
Jag kan säga ärligt att hade Norge och Island fått vara med i racet hade jag röstat på Island men inte Norge (trots faktumet att jag är halvnorsk) för att jag tycker att Island hade en mycket bra låt och Norges sög fett!
Jag röstade på Finland för den var bra. Annars hade jag inte gjort det. Och jag ringde på Serbiens för samma anledning. Hade jag haft mer täckning hade Georgien fått en röst också men nån måtta får det vara – ekonomiskt.
Det handlar också om att väst, det gamla traditionella väst som har varit den balla i klassen har utan att ha förstått det blivit omkullsprungen av nördgänget, vars kunskap och innehåll numera rönjer segrar. Vad hände tänker tuffaste killen i klassen? Det är maktombyte på slottet.
Så.
Världen svälter men jag tycker att reglerna måste ses över och Bert Karlsson har faktiskt en bra idé. Så Svante Stockselius – ta ett krafttag om problemet och rädda det enda forumet som finns där jag och många med mig blir exponerad inför musik jag aldrig annars skulle snubbla över.
I vilket fall som – röstningen har aldrig varit mer spännande.
Slutligen: Hade Islands bidrag kommit från Kroatien, hade inte hamnat vid kvalet utan ganska högt upp. Och hade Serbiens bidrag sjungits av en holländska hade den aldrig vunnit.
Sorry. Det handlar inte om nåt annat än att vi håller på vårt och nu är vi i underläge.
lördag 12 maj 2007
Pittoreska Gotland
Eftersom ingen av mina katter har lyckats ens skrapa ihop en gulasch-soppa, måste man åka till Gotland eller Älvsbyn för att bli uppvaktad med lite mat.
Anders hade gjort fantastisk mat igår; tre-rätters meny. För första gången har jag ätit sparris, färsk sparris. Direkt från Hoas ekologiska trädgård. Mums! Jag säger då det.
Åsså frukost: handgjord lammkorv. Alltså Isabella och Anders har gjort korven själv.
Utan att vara cynisk: allt är så förbannat pittoreskt. Typ Nangijala.
Orättvist.
Åsså detta hus: bibliotek, lyktor och mustiga tapeter.
Ute doftar det verkligen: grönt, blommor, träd.
Hade till och med en tacksam katt i sängen - hela natten. Grå och heter Frasse. Han får inte nog av mys.
Otroligt.
Ikväll blir vi chockade igen. Bara inte Ukraina eller Litauen vinner. Allt annat kan med nöd och näppe passera.
Anders hade gjort fantastisk mat igår; tre-rätters meny. För första gången har jag ätit sparris, färsk sparris. Direkt från Hoas ekologiska trädgård. Mums! Jag säger då det.
Åsså frukost: handgjord lammkorv. Alltså Isabella och Anders har gjort korven själv.
Utan att vara cynisk: allt är så förbannat pittoreskt. Typ Nangijala.
Orättvist.
Åsså detta hus: bibliotek, lyktor och mustiga tapeter.
Ute doftar det verkligen: grönt, blommor, träd.
Hade till och med en tacksam katt i sängen - hela natten. Grå och heter Frasse. Han får inte nog av mys.
Otroligt.
Ikväll blir vi chockade igen. Bara inte Ukraina eller Litauen vinner. Allt annat kan med nöd och näppe passera.
Fredagens upplevelser
Stiger av båtbussen utanför terminalen i Nynäs för en mindre chock: typ tusen studenter i fula, skitiga overallen sitter på gräsmattan utanför och väntar på att båten ska gå.
Min båt!
Det är inte bara deras ihoplappade ovaraller som är provocerande: en jättestor ljudanläggning har de dragit med och ut pumpar musik.
Å nej tänker jag. Visserligen är resan numera kort men ändå. Och då förstår jag varför de billiga biljetterna för länge sedan tagit slut.
Tanken med att sitta en stund i fiket, fick jag direkt slå ur hågen.
Nåväl. Jag har sittplatsbiljett modell vuxen där mitt sällskap eller ofrivilliga grannar är av det lugna slaget.
Fadäs två: har inte laddat batteriet till datorn och ingen kontakt i närheten. Återigen belamrat café där eftertraktade kontakter finns.
Batteriet förresten verkar ha tagit slut. Det som tidigare räckte över två timmar (lite drygt) räcker bara 1:20 eller nåt. En sak till att kolla. En sak till att inhandla. Inte för att jag vill.
Fortsätter min hatkampanj mot shopping. Har funderat på uttrycket ”jag älskar att shoppa!”. Jag älskar eller på sin höjd tycker om de saker jag köper. Tycker om och behöver. Det är därför jag handlar. Att älska själva inköpet är tämligen avslöjande. Vaddå? Gillar man bara handlingen, att lämna ifrån sig PENGAR, bara idén som saken/plagget hemma i sin lägenhet. En kort romans. Ett visa-kort romans. Sedan slutar kärleken. Möter man människor på samma sätt kan man undra.
Jag har ett förslag som kommer att träda i kraft så småningom. Det måste bli förbjudet att låna via sms!
Är det svårt att genomföra? Såg på nyheterna att antalet ärenden unga som lånar via sms har ökat katastrofalt på kronofogden.
Men shit Sherlock! Det sa jag redan när länsman var präst. Behöver man högskolepoäng för att haja det?
Om ni tycker att jag är pc (political correct) så kan jag meddela att mina åsikter är antingen förlegade eller före sin tid. Det är bara tid som definierar en förrädare, lär Napoleon ha sagt. Det är bara tid som definierar en trend.
Modernt nutidstänkande verkar innehålla en tom porrattityd vars industri har indoktrinerat oss in i minsta cell och vi ska inte tala om den slitna frasen ”så länge jag inte skadar nån”. Och när vet man det då, lilla vän?
Den rådande porrattityden (kanske på tillbakagång men efterdyningarna är tydliga nog) kröns med tidningen Bons sexnummer, som Plazakvinnas chefredis Frida Boisen skrev i en krönika, Metro tror jag att det var.
Jag blev mörkrädd. Jag trodde inte det var möjligt. Dumt av mig att tro nåt sånt.
Jag är inte intresserad av Gudrun Schymans porrfantasier! Inte nån annas heller. Nån jävla måtta får det vara.
Eller nog. Bara nog!
2000-talet kan sammanfattas på följande sätt. Det var då ordet ”privat” försvann ur svenskarnas språkbruk.
Folks analöppning blev svenskens nya titthål.
Usch!
Det luktar sunk. Desperat och tomt sunk.
Min båt!
Det är inte bara deras ihoplappade ovaraller som är provocerande: en jättestor ljudanläggning har de dragit med och ut pumpar musik.
Å nej tänker jag. Visserligen är resan numera kort men ändå. Och då förstår jag varför de billiga biljetterna för länge sedan tagit slut.
Tanken med att sitta en stund i fiket, fick jag direkt slå ur hågen.
Nåväl. Jag har sittplatsbiljett modell vuxen där mitt sällskap eller ofrivilliga grannar är av det lugna slaget.
Fadäs två: har inte laddat batteriet till datorn och ingen kontakt i närheten. Återigen belamrat café där eftertraktade kontakter finns.
Batteriet förresten verkar ha tagit slut. Det som tidigare räckte över två timmar (lite drygt) räcker bara 1:20 eller nåt. En sak till att kolla. En sak till att inhandla. Inte för att jag vill.
Fortsätter min hatkampanj mot shopping. Har funderat på uttrycket ”jag älskar att shoppa!”. Jag älskar eller på sin höjd tycker om de saker jag köper. Tycker om och behöver. Det är därför jag handlar. Att älska själva inköpet är tämligen avslöjande. Vaddå? Gillar man bara handlingen, att lämna ifrån sig PENGAR, bara idén som saken/plagget hemma i sin lägenhet. En kort romans. Ett visa-kort romans. Sedan slutar kärleken. Möter man människor på samma sätt kan man undra.
Jag har ett förslag som kommer att träda i kraft så småningom. Det måste bli förbjudet att låna via sms!
Är det svårt att genomföra? Såg på nyheterna att antalet ärenden unga som lånar via sms har ökat katastrofalt på kronofogden.
Men shit Sherlock! Det sa jag redan när länsman var präst. Behöver man högskolepoäng för att haja det?
Om ni tycker att jag är pc (political correct) så kan jag meddela att mina åsikter är antingen förlegade eller före sin tid. Det är bara tid som definierar en förrädare, lär Napoleon ha sagt. Det är bara tid som definierar en trend.
Modernt nutidstänkande verkar innehålla en tom porrattityd vars industri har indoktrinerat oss in i minsta cell och vi ska inte tala om den slitna frasen ”så länge jag inte skadar nån”. Och när vet man det då, lilla vän?
Den rådande porrattityden (kanske på tillbakagång men efterdyningarna är tydliga nog) kröns med tidningen Bons sexnummer, som Plazakvinnas chefredis Frida Boisen skrev i en krönika, Metro tror jag att det var.
Jag blev mörkrädd. Jag trodde inte det var möjligt. Dumt av mig att tro nåt sånt.
Jag är inte intresserad av Gudrun Schymans porrfantasier! Inte nån annas heller. Nån jävla måtta får det vara.
Eller nog. Bara nog!
2000-talet kan sammanfattas på följande sätt. Det var då ordet ”privat” försvann ur svenskarnas språkbruk.
Folks analöppning blev svenskens nya titthål.
Usch!
Det luktar sunk. Desperat och tomt sunk.
torsdag 10 maj 2007
Sista tankarna för idag
Tänk att allt kan bli till en tävling.
Klickar runt och hamnar på bloggportalen där det är listat vilka bloggar som är mest välbesökta. Känner att jaha, just det! Det var ju så det skulle vara - en liten tävling. Att bli läst av andra än redan kompisfrälsta.
Men skitsamma vill jag förtydliga mest för mig själv. Det är ju roligt att skriva och men visst är det roligt att bli läst.
Just det. Borde kanske logga in på Svenska spel och öka chansen till storkovan. Önskar precis som alla andra slantar utan hard labour. Men det lär ju inte hända.
Har bara fastat i strunt idag. Såg till och med århundradets sämsta film "Amazons & Gladiators". Avskyr Patrick Bergin. Tackochlov slapp man se han så mycket. Mest fastnade jag för att jag hade en otroligt mysig stund med Rödluvan, filmen till trots.
Ett avsnitt av Grey´s kanske? Lyckas inte arbeta idag. Heller.
Klickar runt och hamnar på bloggportalen där det är listat vilka bloggar som är mest välbesökta. Känner att jaha, just det! Det var ju så det skulle vara - en liten tävling. Att bli läst av andra än redan kompisfrälsta.
Men skitsamma vill jag förtydliga mest för mig själv. Det är ju roligt att skriva och men visst är det roligt att bli läst.
Just det. Borde kanske logga in på Svenska spel och öka chansen till storkovan. Önskar precis som alla andra slantar utan hard labour. Men det lär ju inte hända.
Har bara fastat i strunt idag. Såg till och med århundradets sämsta film "Amazons & Gladiators". Avskyr Patrick Bergin. Tackochlov slapp man se han så mycket. Mest fastnade jag för att jag hade en otroligt mysig stund med Rödluvan, filmen till trots.
Ett avsnitt av Grey´s kanske? Lyckas inte arbeta idag. Heller.
Netto vs ICA
Lidl och Netto är inga favvoställen precis. De som jobbar där har förmodligen heltaskiga anställningsformer. Men ibland bryr sig inte min börs om sådana saker. Inte heller gommen...
Netto ska stänga på söndag. Ica har köpt upp alla nettoaffärer i Stockholmsregionen.
Så typiskt.
För på Netto finns fantastiska blåbärsmuffins (förmodligen proppade med transfetter).
Köpte en extra påse med cevapcici, också fantastiskt goda. Det blev lite lufttorkad skinka, halva priset än andra butiker.
Vilken tur att jag tog en extra lov runt området.
I alla fall har du en Netto nära dig - häv dig iväg och handla!
Netto ska stänga på söndag. Ica har köpt upp alla nettoaffärer i Stockholmsregionen.
Så typiskt.
För på Netto finns fantastiska blåbärsmuffins (förmodligen proppade med transfetter).
Köpte en extra påse med cevapcici, också fantastiskt goda. Det blev lite lufttorkad skinka, halva priset än andra butiker.
Vilken tur att jag tog en extra lov runt området.
I alla fall har du en Netto nära dig - häv dig iväg och handla!
Profiler utan ryggrad
Sofi Fahrman satt i morgontv en dag och lovordade fan nu har jag glömt, ja det var nåt plagg som hon var glad över att det var mode & ok att ha på sig en säsong till. (Märklig meningsuppbyggnad- skit samma) jag fick lust att klappa henne på huvudet och säga: "Lilla gumman om du tycker att det är fint och bekvämt, låt inte modet sätta käppar i hjulet för dig". Och hon skall diktera och tipsa oss andra?
Ryggradslös liten mus. Har dessa människor ingen egen profil? Hon och Ebba till exempel. Varför haussas de upp? Vad kan de egentligen? Och prata inte med mig om Alex Schulman... Och Fredrik Virtanen. Eget program. Bah! Jag är inte avundsjuk fför jag skulle inte kunna titta mig i min uppförstorade spegel efteråt utan att skämmas rejält.
Men.
Vad hände med Tom Hjelte som det flaggades friskt för på Aftonbladet på 90-talet (var det va?)
Han slutade och försökte sig på tidningsbranschen på egna ben. Han var med och gav ut en blaska som hette Veckotidningen. Inte många nummer kom ut.
Vi får hoppas att han är lycklig utan gratissnittar.
Som de säger: there is no such thing as a free lunch. Själv tänker jag dricka eget betalt kaffe.
Ryggradslös liten mus. Har dessa människor ingen egen profil? Hon och Ebba till exempel. Varför haussas de upp? Vad kan de egentligen? Och prata inte med mig om Alex Schulman... Och Fredrik Virtanen. Eget program. Bah! Jag är inte avundsjuk fför jag skulle inte kunna titta mig i min uppförstorade spegel efteråt utan att skämmas rejält.
Men.
Vad hände med Tom Hjelte som det flaggades friskt för på Aftonbladet på 90-talet (var det va?)
Han slutade och försökte sig på tidningsbranschen på egna ben. Han var med och gav ut en blaska som hette Veckotidningen. Inte många nummer kom ut.
Vi får hoppas att han är lycklig utan gratissnittar.
Som de säger: there is no such thing as a free lunch. Själv tänker jag dricka eget betalt kaffe.
Skvaller & Rubriker
Du läser rubriker i media. Jaha Pelle och Lisa lämnar sin post och går vidare tilll nya spännande arbetsuppgifter. Du tror att de är headhuntade, att alla skriker efter deras kompetens som många gånger visar sig vara uppblåst som tulpanfebern på 1500-talet eller den berömda it-bubblan som sprack.
Man tänker: Varför stannade de inte längre? Och vad hände egentligen?
Tro inte att det alltid är deras egna beslut. Många gånger är det en sula i röven av vettiga anledningar. Andra gånger är de orättvist behandlade.
Det som är lite intressant är att plocka profilerade människor med svag kompetens på vissa poster. Det ska bli intressant att se vad Göran Persson kan åstadkomma uti näringslivet. Därmed inte sagt att just han har svag kompetens. Och vad betyder det egentligen? Svag på ett område är stark på andra. Han var tydligen bra på att övertala folk i alla fall.
Jag undrar hur det gick med hans byggnadsställning?
Man tänker: Varför stannade de inte längre? Och vad hände egentligen?
Tro inte att det alltid är deras egna beslut. Många gånger är det en sula i röven av vettiga anledningar. Andra gånger är de orättvist behandlade.
Det som är lite intressant är att plocka profilerade människor med svag kompetens på vissa poster. Det ska bli intressant att se vad Göran Persson kan åstadkomma uti näringslivet. Därmed inte sagt att just han har svag kompetens. Och vad betyder det egentligen? Svag på ett område är stark på andra. Han var tydligen bra på att övertala folk i alla fall.
Jag undrar hur det gick med hans byggnadsställning?
Sista rycket innan sommaren
Jaha om tre dagar fyller man år igen.
Va dumt att jag inte firar i Finland men det blir Gotland istället.
När jag kommer dit kommer jag att ångra att jag inte stannar längre än planerat. Men det går inte tyvärr. Jag kan vara uppe dygnet runt istället.
Sen vid hemkomst ska jag se över min ekonomi och ta itu med lite andra saker.
Sista rycket innan sommarn.
Såg att Ebba von Syndow fick sin lägenhet renoverad på Roomservice. Betalar hon det själv?
Utflykter jag vill göra: Skärgården, Gripsholms slott, Erstavik och Ingarö. Någon - hjälp mig!
Va dumt att jag inte firar i Finland men det blir Gotland istället.
När jag kommer dit kommer jag att ångra att jag inte stannar längre än planerat. Men det går inte tyvärr. Jag kan vara uppe dygnet runt istället.
Sen vid hemkomst ska jag se över min ekonomi och ta itu med lite andra saker.
Sista rycket innan sommarn.
Såg att Ebba von Syndow fick sin lägenhet renoverad på Roomservice. Betalar hon det själv?
Utflykter jag vill göra: Skärgården, Gripsholms slott, Erstavik och Ingarö. Någon - hjälp mig!
onsdag 9 maj 2007
Fotohemligheter
Jag gillar Top Model. Mest för att jag försöker hinna med i de snabba klippen för jag är nyfiken till bristningsgränsen hur hela fotograferingen går till, på rikt´.
O ja det finns ett underhållningsvärde när självgoda Melrose vecka efter vecka kammar hem deltävlingar. Hon känns castad. Om ni fattar vad jag menar. Jag önskar bara att de tog det lite lugnare med själva kameraföringen. Så jag hann med - att memorera.
Saknar riktiga fotoböcker. Böcker som inte har en undervisningskaraktär, inte heller "så-här-tar-du-bättre-porträtt".
Been there, done that.
Jag menar att verkligen få veta hur Sally Mann gör, eller hur ljusförhållanden var när Matt Mahourin plåtade sina exeptionellt vackra svartvita bilder.
Såna fotobäcker, såna bilder både inspirerar och trycker ned mig på samma gång. Det är som om jag inte kan andas. Allt det här drar i mig och kväver mig. Varför?
Nåja. Jag har en tes - till min fördel - som jag tänker hålla för mig själv. Men det kan också vara tvärtom.
Kan bara lägga till att fotografer i allmänhet och svenska sådana i synnerhet är mycket hemliga med att berätta sina tillvägagångssätt och hur mycket de tar betalt. Det förstås om du inte är deras fotoassistent (inblick i hela processen) vilket i de flesta fall innebär slav med lite lön.
Eftersom jag vägrar slava och enligt rykten är för gammal (för ung för starr dock!) vilket jag var redan när jag passerade Kulturramas grindar för över fem år sedan, så får jag klura ut alla hemligheter på eget bevåg.
Men sen är de mina!
O ja det finns ett underhållningsvärde när självgoda Melrose vecka efter vecka kammar hem deltävlingar. Hon känns castad. Om ni fattar vad jag menar. Jag önskar bara att de tog det lite lugnare med själva kameraföringen. Så jag hann med - att memorera.
Saknar riktiga fotoböcker. Böcker som inte har en undervisningskaraktär, inte heller "så-här-tar-du-bättre-porträtt".
Been there, done that.
Jag menar att verkligen få veta hur Sally Mann gör, eller hur ljusförhållanden var när Matt Mahourin plåtade sina exeptionellt vackra svartvita bilder.
Såna fotobäcker, såna bilder både inspirerar och trycker ned mig på samma gång. Det är som om jag inte kan andas. Allt det här drar i mig och kväver mig. Varför?
Nåja. Jag har en tes - till min fördel - som jag tänker hålla för mig själv. Men det kan också vara tvärtom.
Kan bara lägga till att fotografer i allmänhet och svenska sådana i synnerhet är mycket hemliga med att berätta sina tillvägagångssätt och hur mycket de tar betalt. Det förstås om du inte är deras fotoassistent (inblick i hela processen) vilket i de flesta fall innebär slav med lite lön.
Eftersom jag vägrar slava och enligt rykten är för gammal (för ung för starr dock!) vilket jag var redan när jag passerade Kulturramas grindar för över fem år sedan, så får jag klura ut alla hemligheter på eget bevåg.
Men sen är de mina!
Jesus gick på vattnet men badade han?
Köttbullarna på Lidl är godare än MammaScans. Eventuellt onyttigare men definitivt billigare. Denna månad var tänkt att bli nyttig. Den blir billig istället. Kanske går det att kombinera?
Har alltid gillat Di Leva bäst. Men jag tror att jag är småkär i Ola Salo. Jag vill tro att han är smart, underhållande och innehar en varm personlighet. Detsamma gäller ju för Di leva. Det som pratar i kosmos-snubbens fördel är att han och jag har samma smultronställe. Vi badar i samma lilla sjö.
Kan någon tipsa Ola om badställen i Stockholmstrakten?
Har alltid gillat Di Leva bäst. Men jag tror att jag är småkär i Ola Salo. Jag vill tro att han är smart, underhållande och innehar en varm personlighet. Detsamma gäller ju för Di leva. Det som pratar i kosmos-snubbens fördel är att han och jag har samma smultronställe. Vi badar i samma lilla sjö.
Kan någon tipsa Ola om badställen i Stockholmstrakten?
Filtreringen fungerar
En tanke som for genom mitt huvud igår kväll.
Jag är ensam. Ekonomiskt, fysiskt, i beslut och i funderingar. Egentligen har jag bara en god vän som jag talar med varje dag och är råärlig med. En god vän som får höra alla onyanserade och fördömmande tankar men även mina reviderade åsikter.
Och det är jag själv.
Det finns ingen annan som skulle acceptera det jag tänker. Mina resonemang, uppfattningar och tankar. Mina förklaringsmodeller, hot och bortförklaringar.
Ingen annan skulle hänga med i mina svängningar. Ingen annan skulle stanna kvar.
Så det är ju tur att man kommer överens då.
Jag är ensam. Ekonomiskt, fysiskt, i beslut och i funderingar. Egentligen har jag bara en god vän som jag talar med varje dag och är råärlig med. En god vän som får höra alla onyanserade och fördömmande tankar men även mina reviderade åsikter.
Och det är jag själv.
Det finns ingen annan som skulle acceptera det jag tänker. Mina resonemang, uppfattningar och tankar. Mina förklaringsmodeller, hot och bortförklaringar.
Ingen annan skulle hänga med i mina svängningar. Ingen annan skulle stanna kvar.
Så det är ju tur att man kommer överens då.
Teknikstrul
Man saknar inte kon förrän båset är tomt. Man tänker inte på sin bredbandsuppkoppling förrän det börjar strula. Hade skrivit ett långt inlägg om diverse saker när allt fastnar. Jaha. Börja om...
Ett är då säkert: skyll Ebba von Sydow för shoppinghysterin. Kolla in Stinas program som ligger ute på webben (om er uppkoppling funkar) på svt:s hemsida.
Ett är då säkert: skyll Ebba von Sydow för shoppinghysterin. Kolla in Stinas program som ligger ute på webben (om er uppkoppling funkar) på svt:s hemsida.
Skulle visa upp Rödluvan (ej katt på bild) för Caroline. Men Luvan la sig under sängen för en lur. Det blev ingen catwalk.
tisdag 8 maj 2007
Handla gör dig inte lycklig
Flög imorse från Kallax till Arlanda. Det tog mig cirka 80 minuter men en och en halv månad i väderlek.
Det spöregnade dessutom.
Hemma är gräsmattorna gråa, även i solsken. Träden spretade kala mot himlen och inte en enda blomma i sikte.
Hela vägen från Arlanda till city såg jag genom bussfönstret frodigt gräd, spröda, små blad på träden och smörblommor och maskrosor i massor. Häggen såg ut att vara utblommad. Det blev tydligt att baserat på vegitation och klimat, befinner jag mig på rätt ställe.
Tänkte vidare: det handlar om stimulans också. Och den är olika för en och var.
Öppnade dörren till lägenheten och fick en gravplundringskänsla. Har jag varit borta en evighet? Det är fem-sex dagar, luktar som en månads frånvaro. Eller en och en halv.
Rödluvan har härjat på våning fem. Särskilt runt fyra på morgonen. Passar på när matte är borta.
Försöker klura ut vem hon är.
Funderar på vem man ska hålla ansvarig för den moderna shoppinghysterin. Uttrycket "över sina tillgångar" räcker inte längre till för att beskriva den besvärliga sittuationen.
Själv tycker jag att det är ett tecken på ointelligens.
Att förstå konsekvenserna av sitt handlande, att kunna summera och reflektera i efterhand är intelligent tänkande.
Allt annat är brist på fostran. Från alla håll. Att då ge någon möjlighet till fortsatt destruktivt beteende är tyvärr bara en form av medberoende.
Analysera ditt "dåliga samvete", sätt gränser och sov gott om natten!
Och du som inga hjärnceller har, klipp för fan kontokorten och sluta handla märkeskläder.
Håll dig till en bil och en telefon. Och skaffa dig ett inre liv.
Det spöregnade dessutom.
Hemma är gräsmattorna gråa, även i solsken. Träden spretade kala mot himlen och inte en enda blomma i sikte.
Hela vägen från Arlanda till city såg jag genom bussfönstret frodigt gräd, spröda, små blad på träden och smörblommor och maskrosor i massor. Häggen såg ut att vara utblommad. Det blev tydligt att baserat på vegitation och klimat, befinner jag mig på rätt ställe.
Tänkte vidare: det handlar om stimulans också. Och den är olika för en och var.
Öppnade dörren till lägenheten och fick en gravplundringskänsla. Har jag varit borta en evighet? Det är fem-sex dagar, luktar som en månads frånvaro. Eller en och en halv.
Rödluvan har härjat på våning fem. Särskilt runt fyra på morgonen. Passar på när matte är borta.
Försöker klura ut vem hon är.
Funderar på vem man ska hålla ansvarig för den moderna shoppinghysterin. Uttrycket "över sina tillgångar" räcker inte längre till för att beskriva den besvärliga sittuationen.
Själv tycker jag att det är ett tecken på ointelligens.
Att förstå konsekvenserna av sitt handlande, att kunna summera och reflektera i efterhand är intelligent tänkande.
Allt annat är brist på fostran. Från alla håll. Att då ge någon möjlighet till fortsatt destruktivt beteende är tyvärr bara en form av medberoende.
Analysera ditt "dåliga samvete", sätt gränser och sov gott om natten!
Och du som inga hjärnceller har, klipp för fan kontokorten och sluta handla märkeskläder.
Håll dig till en bil och en telefon. Och skaffa dig ett inre liv.
måndag 7 maj 2007
En typisk måndag?
Gråväder. Verkar vara kallt ute. Ska till stan men kommunen har bytt busstabell och brorsans bil har kajkat ihop. Ska man behöva gå?
Lugna Favoriter såsar ihop hjärnan innan jag ens har hunnit vakna. Men lilla radion i mammas kök skrapar på alla andra kanaler så jag får väl nöja mig. Annars blir det tyst som i graven förrutom hysteriska fåglar utanför.
Lugna Favoriter såsar ihop hjärnan innan jag ens har hunnit vakna. Men lilla radion i mammas kök skrapar på alla andra kanaler så jag får väl nöja mig. Annars blir det tyst som i graven förrutom hysteriska fåglar utanför.
söndag 6 maj 2007
Paltkoma
Paltkoma, Portello, Wallander. Tre kanaler att välja på. Jag tror jag har tolv hemma. Inte sugen på en enda film som jag har med mig i datorn.
Ska snart åka hem och som vanligt har jag bara hunnit med hälften.
Saknar min nya vän och ser framemot att träffa henne igen. Hon måste vaccineras och vallas omkring i kattburen så hon blir van att resa.
Längtar, längtar.
Ska snart åka hem och som vanligt har jag bara hunnit med hälften.
Saknar min nya vän och ser framemot att träffa henne igen. Hon måste vaccineras och vallas omkring i kattburen så hon blir van att resa.
Längtar, längtar.
Ingen curlade för mig
Planerad myskväll blev ensamkväll med chips och den femte Beatles-medlemmen Stuart nåt. Jag somnade. Brottskod: försvunnen går att titta på när det bara finns tre kanaler och Pokerfejs är alternativet.
Alla dessa underhållningsprogram från fyran, som ska passa hela familjen. Vilken familj? Och vilken familjekonstellation?
På min ålders höst vill jag bo i en skånelänga på Österlen. Fick ett erbjudande igår om att hyra ett hus utanför Ystad.
Wallander-Ystad. Längst ned i Sverige typ.
Tja om man hade pengar och sysselsättning.
Fast jag vill inte flytta från Stockholm. Vill inte flytta. Inte heller blir körd från porten i Vittjärv heller!
Mamma sa alltid: "Du kan inte få i påse och i säck".
Jag replikerade: "Jo, om man planerar ordentligt."
För planering gör ju i regel ingen åt dig.
Curlingföräldrar är ett mycket modernt påfund. Beteendet seglade upp till ytan på 80-talet men namnet kom väl i slutet av 90-talet kanske till och med rundat millenniet.
Ingen curlade för mig. Jag kanske borde visa tecken på tacksamhet.
Alla dessa underhållningsprogram från fyran, som ska passa hela familjen. Vilken familj? Och vilken familjekonstellation?
På min ålders höst vill jag bo i en skånelänga på Österlen. Fick ett erbjudande igår om att hyra ett hus utanför Ystad.
Wallander-Ystad. Längst ned i Sverige typ.
Tja om man hade pengar och sysselsättning.
Fast jag vill inte flytta från Stockholm. Vill inte flytta. Inte heller blir körd från porten i Vittjärv heller!
Mamma sa alltid: "Du kan inte få i påse och i säck".
Jag replikerade: "Jo, om man planerar ordentligt."
För planering gör ju i regel ingen åt dig.
Curlingföräldrar är ett mycket modernt påfund. Beteendet seglade upp till ytan på 80-talet men namnet kom väl i slutet av 90-talet kanske till och med rundat millenniet.
Ingen curlade för mig. Jag kanske borde visa tecken på tacksamhet.
Palt står på matsedeln idag. Det är inte jag som ska tillaga maträtten. Gun ska curla till min fördel och servera en favorit man sällan får till livs.Slutligen: att göra en schysst lay-out är tämligen svårt.
lördag 5 maj 2007
Socker och bröd
Hälsodag i Vittjärv höll på att bli ett onyttigt fika i byggden. Sansade mig och det blev en smörgås istället.
Man fikar mycket i Norrbotten. Socker och bröd.
Pratade vattenskador, flyttar, katter och gamla minnen med gammal klassis. Vi sänkte medelåldern rejält och ändå är vi runt 40 år.
Traskade hem och slängde i mig en halvtaskig stroganoff och drog vidare till grannar istället och fick tårta. Man fikar hela tiden.
Var där jättelänge och ångrar att jag inte drog dit mamma när det begav sig men det var liksom lite svårt för henne att hänga med. I konversationen alltså.
Kvittosortering inför husdelning. Tungt och jag grät. Föräldralös och snart rotlös. Jättekul. Känner mig som om rötterna flyter omkring. Mitt behov av struktur och planering har fått sig en ordentlig smäll.
Hur aktiverar man "ta inget för givet"? Hur lever man då? Hur förhåller man sig till omgivningen och till nuet? Jag skulle vilja veta, för jag vill inte bli ertappad med "jag borde..." igen.
Du som vet eller tror dig veta, skriv gärna en rad. Vet du inget, skriv en rad i alla fall!
Man fikar mycket i Norrbotten. Socker och bröd.
Pratade vattenskador, flyttar, katter och gamla minnen med gammal klassis. Vi sänkte medelåldern rejält och ändå är vi runt 40 år.
Traskade hem och slängde i mig en halvtaskig stroganoff och drog vidare till grannar istället och fick tårta. Man fikar hela tiden.
Var där jättelänge och ångrar att jag inte drog dit mamma när det begav sig men det var liksom lite svårt för henne att hänga med. I konversationen alltså.
Kvittosortering inför husdelning. Tungt och jag grät. Föräldralös och snart rotlös. Jättekul. Känner mig som om rötterna flyter omkring. Mitt behov av struktur och planering har fått sig en ordentlig smäll.
Hur aktiverar man "ta inget för givet"? Hur lever man då? Hur förhåller man sig till omgivningen och till nuet? Jag skulle vilja veta, för jag vill inte bli ertappad med "jag borde..." igen.
Du som vet eller tror dig veta, skriv gärna en rad. Vet du inget, skriv en rad i alla fall!
Beigeväder i Norrbotten
Läser på Aftonbladets hemsida att Paris Hilton ska skaka galler i 45 dagar. Hoppas att hon inte får några förmåner - det lilla stycket.
Uttryck jag hatar: numerärt underläge, powerplay, kansliet, årsmöte (dvs föreingssnack och sport).
Den behagliga värken har övergått till träningsvärk. Begränsar rörelseschemat.
Imorgon skall det visst bli 9 grader i Boden-området. I Stockholm blir det 20. Nu vet jag varför jag bor där jag bor.
Hälsodag på Idrottgården i Vittjärv. Istället för pubafton. Jag ska dit med en barndomsvän och titta på spöken från förr.
De kanske pratar till och med?
Uttryck jag hatar: numerärt underläge, powerplay, kansliet, årsmöte (dvs föreingssnack och sport).
Den behagliga värken har övergått till träningsvärk. Begränsar rörelseschemat.
Imorgon skall det visst bli 9 grader i Boden-området. I Stockholm blir det 20. Nu vet jag varför jag bor där jag bor.
Hälsodag på Idrottgården i Vittjärv. Istället för pubafton. Jag ska dit med en barndomsvän och titta på spöken från förr.
De kanske pratar till och med?
fredag 4 maj 2007
Torra blad
Dagen börjar närma sig sitt slut. Sitter i sängen med värk i hela kroppen. Den där sköna värken som kommer efter kroppsarbete. Inte någon artificiell work-out utan hederlig rabattrensning.
Grannen Henry gör det på hösten, lägger sedan granris som ligger som en extrafilt under snön. Mamma lät allt stå för att städa på våren istället.
Nu är det ju vår och dags för rensning. Fast nu är hon inte här. Och hade hon varit det, tror jag inte rabatterna hade varit prio. Inte längre.
Jag har tänkt hemma på min kammare i stan att jag verkligen ville hit och städa upp. Dels för att hålla efter i allmänhet, hedra hennes minne i synnerhet men också för att det ser bättre ut och är trevligare när jag kommer tillbaka sen i juli. Och det lättare att rensa ogräs då.
Bara för att mamma checkade ut behöver ju inte hotellet krackelera.
Någon ska ta över. Men det blir inte jag.
Nämnde jag att jag städade brorsans hus senare på eftermiddagen? Klapp, klapp på axeln. Ett fynd för honom. Billig städhjälp. Han betalade med ett skrovmål. Det godaste hittills. Inget jäkla McDonalds-tjafs.
Rönnbäcks gatukök eller Fem Smutsiga, ett smeknamn som har hängt med från 70-talet men som knappast är aktuellt längre, serverar fantastiska hamburgare. Pommes var perfekt och ostsåsen kryddig och god. Mums!
Grannen Henry gör det på hösten, lägger sedan granris som ligger som en extrafilt under snön. Mamma lät allt stå för att städa på våren istället.
Nu är det ju vår och dags för rensning. Fast nu är hon inte här. Och hade hon varit det, tror jag inte rabatterna hade varit prio. Inte längre.
Jag har tänkt hemma på min kammare i stan att jag verkligen ville hit och städa upp. Dels för att hålla efter i allmänhet, hedra hennes minne i synnerhet men också för att det ser bättre ut och är trevligare när jag kommer tillbaka sen i juli. Och det lättare att rensa ogräs då.
Bara för att mamma checkade ut behöver ju inte hotellet krackelera.
Någon ska ta över. Men det blir inte jag.
Nämnde jag att jag städade brorsans hus senare på eftermiddagen? Klapp, klapp på axeln. Ett fynd för honom. Billig städhjälp. Han betalade med ett skrovmål. Det godaste hittills. Inget jäkla McDonalds-tjafs.
Rönnbäcks gatukök eller Fem Smutsiga, ett smeknamn som har hängt med från 70-talet men som knappast är aktuellt längre, serverar fantastiska hamburgare. Pommes var perfekt och ostsåsen kryddig och god. Mums!
torsdag 3 maj 2007
Same, same but different
Jag sitter i min favoritfåtölj och knappar på min bästa leksak: bärbardator, tjuvkopplad på någon grannes trådlösa nät, och sneglar på vad TV1 har att erbjuda. Allt är perfekt men det är en sak som är i disharmoni. I skinnfåtöljen är det tomt. Det är där min mamma skulle ha suttit om hon hade varit vid liv.
Tack till Linn som är här emellanåt och vattnar blommor, kändes det som om mamma var hemma när jag i eftermiddag steg in i huset.
Det luktade mamma och Huset. Mindre rökigt visserligen (sekundär vinst) men i övrigt väntade jag mig att hon skulle säga: "men vad roligt, kommer du!" så där glatt och förvånat som var så typiskt för henne.
Visst är det som om hon vore här men allt viktigt ljus har för evigt slocknat. Jag vet fortfarande inte vad som är min uppgift längre. Vad jag ska ägna mig åt i ett större perspektiv. Det lär utkristalisera sig.
Det enda jag kan tänka mig att varje stund och möte är av värde.
Undrar i vilken säng jag ska ligga i inatt...
Tack till Linn som är här emellanåt och vattnar blommor, kändes det som om mamma var hemma när jag i eftermiddag steg in i huset.
Det luktade mamma och Huset. Mindre rökigt visserligen (sekundär vinst) men i övrigt väntade jag mig att hon skulle säga: "men vad roligt, kommer du!" så där glatt och förvånat som var så typiskt för henne.
Visst är det som om hon vore här men allt viktigt ljus har för evigt slocknat. Jag vet fortfarande inte vad som är min uppgift längre. Vad jag ska ägna mig åt i ett större perspektiv. Det lär utkristalisera sig.
Det enda jag kan tänka mig att varje stund och möte är av värde.
Undrar i vilken säng jag ska ligga i inatt...
Underskatta inte ett glas vin
Jag har tidigare pratat om hur jag budgeterar min tid för att täcka även andras misstag.
Jag skulle på fotouppdrag häromdagen, i måndags. "Offret" lovade hålla med rekvisita trots att jag volonterade att ta med. Rekvisitan i detta fall var vin. Vilket som helst bara det var vin.
Jag kommer dit och hon jag skall fota har glömt att inhandla eller trodde att hon hade hemma, så fram ur kylskåpet kommer ett substitut. Jag är ingen vinexpert men inte såg det ut som vin som jag är van vid. Nåja. Damen i fråga är somilier så vad kan jag säga emot?
Det fanns ingen tid till tjafs, jag plåtade, det var trevligt mer än så faktiskt och bilderna blev bra. Jag mailade lågupplösta bilder till uppdragsgivaren, brände cd och skickade iväg det. Puh! tänkte jag. Men för tidigt.
När jag steg ur duschen imorse, ringde tidningen. "Det här funkar inte. Det ser ut som saft. För mycket bubblor och fel färg. Det måste plåtas om. Om inte du kan, får vi ta in en ny fotograf."
Där stod jag nyduschad, iförd endast BH och trosor och kände panik. I helvete heller! Ni har väl hört talas om retuschering och Photoshop? Till saken hör att det var avfärd för mig idag, en liten resa till Boden/Vittjärv för en långhelg. Jag stod redo att packa ihop det sista i väskan och bege mig ut till Arlanda när tidningen påpekar låtsasvinet.
Jag slänger mig över datorn, retuscherar bort bubblor och gör blasket ljusare för att likna - ja vaddå rosé eller nåt. Så mailade jag iväg det hela, brände ny cd och la i kuvert.
Det är då jag klappar mig själv på huvudet och tänker: Det var just det där med Plan B som jag är specialist på. Att tänka att min tid är inte alltid min egen. Att tajt planering stjälps för andras misstag. Jag skulle givetvis aldrig ha gått med på låtsasvinet, jag skulle ha fixat en flaska själv. Jag vet det nu.
Att jag överhuvudtaget hade tid till detta var tack vare min egen planering.
Det kanske kommer med åldern att veta att vissa saker behöver mer tid och oförutsägbara utgifter inte endast handlar om pengar.
Igår var jag på ett annat uppdrag. Denna gång tänkte jag till och tog med mig extra rekvisita för eventuellt behov. Och mycket riktigt: även denna dam hade glömt det viktigaste, just det som jag hade tagit med! Läxan har därmed sjunkit in.
Om tidningen har godtagit min räddning av bilden vet jag inte ännu men det skiter jag i. Jag försökte i alla fall att hoppa så högt de bad mig om.
Jag skulle på fotouppdrag häromdagen, i måndags. "Offret" lovade hålla med rekvisita trots att jag volonterade att ta med. Rekvisitan i detta fall var vin. Vilket som helst bara det var vin.
Jag kommer dit och hon jag skall fota har glömt att inhandla eller trodde att hon hade hemma, så fram ur kylskåpet kommer ett substitut. Jag är ingen vinexpert men inte såg det ut som vin som jag är van vid. Nåja. Damen i fråga är somilier så vad kan jag säga emot?
Det fanns ingen tid till tjafs, jag plåtade, det var trevligt mer än så faktiskt och bilderna blev bra. Jag mailade lågupplösta bilder till uppdragsgivaren, brände cd och skickade iväg det. Puh! tänkte jag. Men för tidigt.
När jag steg ur duschen imorse, ringde tidningen. "Det här funkar inte. Det ser ut som saft. För mycket bubblor och fel färg. Det måste plåtas om. Om inte du kan, får vi ta in en ny fotograf."
Där stod jag nyduschad, iförd endast BH och trosor och kände panik. I helvete heller! Ni har väl hört talas om retuschering och Photoshop? Till saken hör att det var avfärd för mig idag, en liten resa till Boden/Vittjärv för en långhelg. Jag stod redo att packa ihop det sista i väskan och bege mig ut till Arlanda när tidningen påpekar låtsasvinet.
Jag slänger mig över datorn, retuscherar bort bubblor och gör blasket ljusare för att likna - ja vaddå rosé eller nåt. Så mailade jag iväg det hela, brände ny cd och la i kuvert.
Det är då jag klappar mig själv på huvudet och tänker: Det var just det där med Plan B som jag är specialist på. Att tänka att min tid är inte alltid min egen. Att tajt planering stjälps för andras misstag. Jag skulle givetvis aldrig ha gått med på låtsasvinet, jag skulle ha fixat en flaska själv. Jag vet det nu.
Att jag överhuvudtaget hade tid till detta var tack vare min egen planering.
Det kanske kommer med åldern att veta att vissa saker behöver mer tid och oförutsägbara utgifter inte endast handlar om pengar.
Igår var jag på ett annat uppdrag. Denna gång tänkte jag till och tog med mig extra rekvisita för eventuellt behov. Och mycket riktigt: även denna dam hade glömt det viktigaste, just det som jag hade tagit med! Läxan har därmed sjunkit in.
Om tidningen har godtagit min räddning av bilden vet jag inte ännu men det skiter jag i. Jag försökte i alla fall att hoppa så högt de bad mig om.
onsdag 2 maj 2007
Sabba inte min planering!
Vaknade sju imorse totalt utvilad. Rödluvan vaknade också och ville ha tonfisk men det fanns bara makrill. Verkar inte vara lika gott i kattvärlden. Själv gillar jag lax.
Sedan sju har jag farit runt som ett torrt skinn: diskat, tagit hand om tvätt, packat tre olika väskor, fixat med teknik, levererat Rödluvan till grannar för kattvakteri medan jag är borta plus massor med annat rent ut sagt tråkiga saker.
Jag är lat av naturen men kan jobba som ett svin. Om det behövs. Framför allt är jag organiserad, välplanerad, effektiv och strukturell. Har alltid en plan B och kommer i princip aldrig försent.
Hur kommer det då sig att jag som oftast finner mig i situationer där jag i MIN tid budgeterar ANDRAS misstag; skeva tidsuppfattningar eller bara rena avbokningar som sabbar min planering?
Det var värre förr.
Om det betyder att jag har lärt mig och utvecklat gränsdragning eller om jag bara har uppfostrat omgivningen, vet jag inte. Men jag misstänker snarare att det är helt enkelt färre människor i min närhet.
Punkt.
Bad jag inte nyss om ett större sammanhang, en grupp att tillhöra?
Dagens Utmaning: Jag ska be en motvillig person att klä sig i sommarkläder för fotografering i en park i kväll klockan sex.
Det är blåsigt och kallt ute. Inget sommarväder direkt...
Sedan sju har jag farit runt som ett torrt skinn: diskat, tagit hand om tvätt, packat tre olika väskor, fixat med teknik, levererat Rödluvan till grannar för kattvakteri medan jag är borta plus massor med annat rent ut sagt tråkiga saker.
Jag är lat av naturen men kan jobba som ett svin. Om det behövs. Framför allt är jag organiserad, välplanerad, effektiv och strukturell. Har alltid en plan B och kommer i princip aldrig försent.
Hur kommer det då sig att jag som oftast finner mig i situationer där jag i MIN tid budgeterar ANDRAS misstag; skeva tidsuppfattningar eller bara rena avbokningar som sabbar min planering?
Det var värre förr.
Om det betyder att jag har lärt mig och utvecklat gränsdragning eller om jag bara har uppfostrat omgivningen, vet jag inte. Men jag misstänker snarare att det är helt enkelt färre människor i min närhet.
Punkt.
Bad jag inte nyss om ett större sammanhang, en grupp att tillhöra?
Dagens Utmaning: Jag ska be en motvillig person att klä sig i sommarkläder för fotografering i en park i kväll klockan sex.
Det är blåsigt och kallt ute. Inget sommarväder direkt...
Var är min flock?
En kompis berättar om kommande bröllop (inte hennes) i Stockholms skärgård. Grillkväll på fredag, bröllop utomhus på lördagen och gemensam frukost på söndagen sen båt hem.
Puh! Jag blir matt av bara planeringen, att verkligen få folk till att komma för det är ju så många hinder på vägen. Bara få folk att viga en hel helg till ens förfogande. Det är imponerande.
Sen - och nu kommer mina fördomar krypande - är ju sällskapet mer eller mindre kristet. Och min erfarenhet med dessa kretsar är att det verkar inte alls vara svårt att dra ihop ett gäng för innebandy, körövning, brännboll eller grillfest nere vid vattnet för korv & spontansång. De är vana att umgås i grupp, att träffas regelbundet trots proppade almanackor och modernt liv.
Visst kan det i stor grupp oavsett sammanställning bli ytligt och minglande. Det måste givetvis hjälpas upp av mindre och intimare möten däremellan.
Å jag saknar det där. Ett större sammanhang. En större grupp som förväntar sig att man dyker upp, som sparar en pall åt mig, som ringer inför en Midsommar och undrar vad man själv hade tänkt att göra.
Vi har det i oss - önskan om grupptillhörighet. Jag tror att det handlar om nedärvd kapacitet och behov till samarbete. Otillfredsställt och vi dör. Om inte konkret, så på insidan.
Puh! Jag blir matt av bara planeringen, att verkligen få folk till att komma för det är ju så många hinder på vägen. Bara få folk att viga en hel helg till ens förfogande. Det är imponerande.
Sen - och nu kommer mina fördomar krypande - är ju sällskapet mer eller mindre kristet. Och min erfarenhet med dessa kretsar är att det verkar inte alls vara svårt att dra ihop ett gäng för innebandy, körövning, brännboll eller grillfest nere vid vattnet för korv & spontansång. De är vana att umgås i grupp, att träffas regelbundet trots proppade almanackor och modernt liv.
Visst kan det i stor grupp oavsett sammanställning bli ytligt och minglande. Det måste givetvis hjälpas upp av mindre och intimare möten däremellan.
Å jag saknar det där. Ett större sammanhang. En större grupp som förväntar sig att man dyker upp, som sparar en pall åt mig, som ringer inför en Midsommar och undrar vad man själv hade tänkt att göra.
Vi har det i oss - önskan om grupptillhörighet. Jag tror att det handlar om nedärvd kapacitet och behov till samarbete. Otillfredsställt och vi dör. Om inte konkret, så på insidan.
tisdag 1 maj 2007
Tänk om ens åsikt ändå betydde något!
Allvarligt talat: Hur kul är Plura egentligen? Plura och Ulf Lundell - jag säger GÄSP.
Mer kattsnack (sorry S-maire) Baloo som gjorde en blixtvisit hos mig i 24 timmar, är ute på omplacering igen, fast denna gång har han hunnit vara hos en helt annan familj i ett antal dagar. Man blir onekligen nyfiken på vad som har hänt. Det svider i katthjärtat. Stackars Baloo.
Dagens Neggo: Funderar på att skriva till Stina och säga tre saker: 1. ganska schysst program om hon kunde 2. sluta med sina tröttsamma hopp och 3. skippa: "jag säger välkommen till..." inför varje presentation.
Ovikt tvätt ligger i korg och väntar.
Odiskad disk likaså.
Varför har alla mina favvoserier sänsongs-uppehåll? Livet är trist...
Dagens Plus: Stiger man upp tidigare på dagen hinner man med tre fikatillfällen och tre träffar.
Mer kattsnack (sorry S-maire) Baloo som gjorde en blixtvisit hos mig i 24 timmar, är ute på omplacering igen, fast denna gång har han hunnit vara hos en helt annan familj i ett antal dagar. Man blir onekligen nyfiken på vad som har hänt. Det svider i katthjärtat. Stackars Baloo.
Dagens Neggo: Funderar på att skriva till Stina och säga tre saker: 1. ganska schysst program om hon kunde 2. sluta med sina tröttsamma hopp och 3. skippa: "jag säger välkommen till..." inför varje presentation.
Ovikt tvätt ligger i korg och väntar.
Odiskad disk likaså.
Varför har alla mina favvoserier sänsongs-uppehåll? Livet är trist...
Dagens Plus: Stiger man upp tidigare på dagen hinner man med tre fikatillfällen och tre träffar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
