Sovmorgon. Världens vackraste ord. På golvet ligger Helena nedbäddad under täcke på madrass och Rödluvan hoppar emellan.
Vi moar oss innan det är dags att ta itu med alla kuddar som ska ovanpå överkastet. Sen kan man frukosta på sig.
Travar lite på stan. Segheten går aldrig ur. Frozen yoghurt i Gallerian och jag undrar hur man gör sånt. Smakar som glass.
Helena åker hem, så och jag.
Ramlar ihop framför Smallville, ett program jag aldrig har sett. En evighetsserie om Superman modell highschool/collage.
Collagefilmer får en att längta till skolkorridorer.
Jag hade en fantastiskt rolig gymnasietid.
Det blir inte roligare.
Funderar fortfarande på att ändra utseende på min blogg.

Hela framkallningsvärlden har förändrats sedan kulturama-tiden. Kameradoktorn och Dox i konkurs, priserna för vanlig framkallning av film har gått upp ordentligt (tar min tilflykt till Crimson i värsta fall) och alla prislistor är gigantiskt långa på grund av alla nya digitala variablar.
Undrar hur de hanterar den digitala fotografin på ett ställe som Kulturama?
Jag är glad att jag har fått stå i ettt mörkt rum och lärt mig grunden. Jag tror på att man har ett annat förhållningssätt till vad man håller på med om man hanterar den analoga fotografin.
Jag kan ha fel men jag tror inte det.
Gammamodig perhaps men jag är i alla fall inte gubbsjuk!

Tiden tickar iväg. Sneglar på klockan. Det är dags för kvällspasset snart och det är helt OK fast jag hade hellre - som vanligt - hasat hemmabland dammråttor och kartonger.
Vill bada, plåta och sova. Och orka hantera alla bilder. When, I say when?

Drömmer svagt om Gotland. Se ovan. Kan man få in det i agendan som just nu inte är överfull med arbete bara trötthet.