Melodifestivalen 2008 - part 2

Alltså, helt emot bättre omdöme så älskar jag att bänka mig framför TV och glo på Schlagern och jag kan ju säga att jag inte riktigt har hämtat mig från besvikelsen.
Den som inte vet detta om mig kanske tror att jag dömer det hela från Musikhögskoleplattån men så är det ju inte.
Det är lite lustigt med den här tillställningen: man sätter plus och minus baserat på ett helt annat betygsätt. Som att ett stort A i en obsklass skulle väga lika tungt "därute".
Alla går med på det här.
Från mediadrevet till ljuskillen därborta i kulisserna.
Själv sitter man och undrar om man har tittat på samma program eller film eller lyssnat på samma låt.
Jag tänker alltid: vänta, har jag missat nåt. Är jag klarsynt eller blind?
Jaja. Det handlar om smak men inte när man lyfter fram argument.
Som trams runt konstnärer. Det är så skitnödigt att jag garvar rakt ut. VAR LÄR MAN SIG dessa roliga förklarningar på vad konstnärer menar? Det är så roligt! Och förtvivlat sektigt, egentligen.
Men det gäller att svälja förtreten om man ska vara med. Spela med. För visst har jag suttit mitt emot en chef och nickat bifallande när jag har velat slå han på truten.
Jag har inte alltid rätt. Men jag har inte alltid fel heller.
Den som lever får se!
När Gert Fylking för några veckor sedan sa vad stora delar av etablissemanget (som inte alltid har rätt) tycker, det om Carola, kändes det lite befriande att få höra det man vet tycks i kulisserna.
Hajjar ni?
Ni vet Carola har en dignitet som artist - hon drar folk, hon drar löp, hon drar pengar. Är du en artist på dekis om ens det kan du dra fördelar att lalla omkring i samma sammanhang som den bruden.
Hur ska man annars förklara det?
Fast det kan ju faktiskt inte vara roligt att vara i hennes startfält - om man vill vinna och gå vidare.
Det är ju skrivet i sten att hon och Andreas hamnar i final. Nåt annat är ju omöjligt.
Vi röstar inte efter låt. Vi röstar efter artist.
Hade Andreas sjungit Michails låt hade den varit given.
Men vad trodde jag?
Varför blir jag upprörd?
Jag är inte upprörd. Jag vill bara skriva om det här för jag idds inte starta min dag. Fakturera känns trist. Även om det är jag som ska få pengarna i slutänden.
Jo förresten det som gör mig lite irri är när man fortsätter att tramsa om att det är låten som är det viktigaste. Face it!
Samma är om nån inte går vidare. Den slitna klyschan: folk röstade inte på mig för de trodde att alla andra skulle göra det. Vem säger så? Jo, Velvet. Men lilla gumman! Du kanske bara var BLEK och OINTRESSANT.
Och E-type - eurodisco är din bag men skippa din äckliga dansbrud med silikonläpparna. Hon känns riktigt ofräsch!
Bifogar länk till ett inslag på youtube. En BRA låt och supersnygg video. Om det är många överens men det skiter jag i. Det här gillar jag. Så melankoliskt lite augusti-september när man ser tillbaka på sommaren.
http://www.youtube.com/watch?v=zBkAKXigXRQ
Nu ska jag fakturera!