De senaste dagarnas funderingar runt begreppet konstnärskap har resulterat i ett beslut som förmodligen är lika vagt som löftet om att banta: jag ska inte googla på människor vars framgång stör uppfattningen om min.
Nyfikenheten måste stillas.
Behovet av att mätas sig måste hitta en annan termonmeter.
Energi måste spillas i en annan grop.
Tro inte att jag söker upp mina antagonister enbart när mungiporna pekar ned mot mitt dammiga golv.
Lika ofta när jag vill klappa mig själv på axeln, dyker de upp, ibland när jag minst anar det, ibland självförvållat genom internet.
Så.
Idag tar jag paus från det. General paus.
Skannar bilder åt en vän. Man blir extra noga när det inte jag själv som äger bilderna.
Rödluvan tog av sig dräkten igår och då tänkte jag att nu får jag sluta vara en curling-matte.
Tacksamheten visste inga gränser.
Jag önskar en Rödluva åt var och en. Även mina antagonister. Även Qlara. Hon kanske särskilt skulle må bra av en gossig katt som inte blir imponerad av munväder.
Här får man bara toppbetyg om man öppnar en tonfisk burk fort, fort. Och delar ut innehållet.
Tvättmaskinen snurrar runt i källaren medan jag tar en paus med kaffekoppen.
Pyamasen är fortfarande på.
Är det ett dekadent liv?
Det ska visst vara fint väder ute. Jag väntar tills tvätten är klar sen drar jag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar