6 dec Det var bara brödkaveln som fattades!

Äntligen tog jag balkongrökarna och nedskräparna på bar gärning i går, 00.40 på natten.
Jag vet inte var jag fick luft ifrån - uppbyggd irritation förmodligen - men jag vevade ut i korridoren och sa ett och annat.
1. Skräpa inte ned.
2. Fimpa inte i blommorna.
3. I det här huset tycker vi sånt här är viktigt.
Jag sa inte att de inte får röka. Var så god - men inget skräp, tack!
Killen (som bor i huset) såg fånig ut, han hade en karneval-mask uppe på pannan. Men han la sig platt, såg nästan rädd ut och sa: givetvis! Han och hans sällskap trippade iväg. Jag skiter fullkomligen att jag betraktas i den här frågan som en bitch eller surkärring.
Jag har andra grannar i ryggen. Och fastighetsbolaget.