Förkylningen bröt ut. Gardet var nere, då slank Hannibal och hans anhängare in. Är glad att jag pallade mig iväg till apoteket igår. Vaknade mitt i natten, när en dos näsdroppar hade slutat verka. Fick panik, andningspanik.
En gång i tiden, när jag var barn, fanns näsdroppar bara på recept. Hur stod man ut?

Tittade på den inspelade dokumentären om Britney Spears. Hon verkar vara gullig. Och skör. Så slår det mig plötsligt, när Madonna intervjuas, att Big M aldrig har brytit ihop trots paparazzis efter sig. Hennes liv har väl varit annorlunda med inte fullt lika mycket drama. Eller sett från en annan vinkel: vem som helst i Britneys situation hade brytit ihop. Att INTE Madonna har gjort det kanske visar på hur hård hon är. Tror jag. Hård som diamant.
Vad vanligt det är när folk sörjer och inte visar det öppet, att folk säger med nån sorts felriktad stolthet: "Hon/han tar det så bra".
Alla verkar ha åsikter om hur man ska sörja. Eller hantera paparazzis.
Det fanns en sorg bakom hennes ögon. Britneys alltså.
Fy fan att vara en sån fotograf. Plåtar hellre frakturer på Danderyd.
Eller?
Idag ska jag ta hand om min förkylning så den klingar av tidiagre än beräktnat. Arbete väntar och tiden är knapp.