För att jobba inom skola och barnomsorg krävs utdrag från bestraffningsregistret. Inte alla skolor och dagis har begärt ut detta utdrag men kraven om det har skärpts.
Jag vet precis hur man har tänkt tidigare: när en person har fått sitt straff och suttit av det, är denne oskyldig och fri från fortsatt misstanke. Det fungerar på skrivbordet men inte i verkligheten.
En gång i tiden var jag mer naiv och trodde på människans förmåga till att resa sig. Och visst finns den - förmågan alltså - men när det gäller vissa brott, tja, det är så mycket damage gods över förövarna att jag tror aldrig de blir friska. De kommer alltid att innebära en risk för omgivningen.
Och vad ska man göra? Har ingen patentlösning. Bara den att vi få sluta vara så förbaskat naiva i frågan.

Undrar varför barnen i källaren inte kunde prata? De hade ju sin mamma och fick höra talat språk via TV:n.
Sånt jag funderar på.

Tittade på The sixties igår. Växte upp med The Beach Boys. Hos oss var de husgudar.
ÄLSKADE "Help me Rhonda"
http://www.youtube.com/watch?v=7mZ0ApTA-y4

Sen i mer vuxen ålder upptäckte jag den genialiska "Good Vibrations"
http://www.youtube.com/watch?v=dEGmd-3Gg-s
Var småförälskad i trummisen Dennis Wilson.

När jag var i England 1990, gick jag på musikal i London. "Return to the forbidden planet".
http://en.wikipedia.org/wiki/Return_to_the_Forbidden_Planet
Juxebox musikal baserad på Shakespear.
Då återupptäckte jag "Good Vibrations" och fattade hur bra låten var. Blev lycklig!
http://www.youtube.com/watch?v=kgRmHH3a4Oo
Obs! Klippet är ej från Londonmusicalen. Nåt mer lokalt.
Men tillbaka till Beach Boys.
De är hur bra som helst fast ibland blir det liksom lite FÖR snällt om ni fattar.
Men var är den nedcabbade bilen, havsbrisen och milkshaken när man bäst behöver den?

Idag ska jag till - håll i er Hölö - till Carro. Äta sushi och fundera över bildgruppens framtid - namn, utställningar och sånt. Det ska bli kul. Under tiden kan väl någon förbarma sig och städa min lägenhet samt lämna lite pengar på vägen ut!