En rivstart som heter duga. Slängde mig upp ur sängen och i pyamas satte jag igång att ringa runt för bokning av möten. Sorgligt eftersatt arbete. Men det gick bra. En bunt trevliga samtal och några möten inbokade. Andra ska jag återkomma till längre fram.
Med vissa får jag liksom börja om från början. AD eller kontaktpersonen har fladdrat vidare i tillvaron. Trots tidigare jobb och gott samarbete får man återigen knacka försynt på dörren och be om uppmärksamhet.
Det blir svårare och svårare. Och trögare och trögare. Är det jag? Är det tidsandan? Är det kris? Är det nåt annat?
Är då nöjd att ha städat upp i röran: ny hemsida, ny portfolio. Ska printa ut lite visitkort och marknadsföringskorten, så är jag helt klar.
Annars fortsätter den nya regimen i detta hus att irritera. I hissen står ett meddelande att de som har fler vindsförråd än ett måste genast göra sig av med dem!
Detta ska överlagas.
Tillsaken hör att det är många fler vindsförråd än det är lägenheter. Så jag förstår inte varför...
Och jag som är så trångbodd som det är. Fy vad irri jag blev!