Sköna maj välkommen

Snart är april till ända. Nån gång i mitten av februari undrar man om vintern någonsin ska ta slut. Jag har satsat pengar tydligen på att snön inte ska komma tillbaka. Min svåger tror motsatsen. Vi glömde sätta ett datum... Jag ser framemot hundringen. Om man säger så.
På tal om tid: sen går det utför och är man inte förberedd står man på midsommarafton och är ensammast i världen.
Jag minns en midsommar när syrran & c: o hade dragit upp till Boden, jag hade begravt mig i ett gäng illa skrivna men spännande äventyrsromaner. Sent på midsommarafton kurrade det olidligt i magen (innan LCHF) och jag var tvungen att köpa korv och mos på 7 eleven för alla andra affärer var stängda. Sveavägen låg helt öde. Stod mitt i gatan, det småduggade och jag tänkte: hu, det är som Wales en söndag.
Kände mig som den ungkarl jag försökte förtränga.
Köpte korv och mos och begav mig snabbt tillbaka till tidsresor i Skottland.
På tal om tid.
Att resa i tid går inte men kommer det en dag då vi verkligen gör det och sedan tappar fascinationen för detsamma?
Imorgon är det första maj. De slitna kavajerna ser annorlunda ut 2009. Likförbannat slitna. Och varför ska Wanja prata, vad är det man inte har förstått efter den senaste tiden debatt? Hel & ren var det visst. Ibland är det bara att gilla läget och steppa lite åt sidan. Som att sätta på sig en advokatdräkt om kodnyckeln säger så.
Fast å andra sidan: fantiserade jag i dag att jag hamnade i en situation där jag skulle plåta låt oss säga Carl-Philip. Jag skulle genast säga: Är det OK att jag säger DU annars blir det en sån konstig situation och stämning.
Jag tror han skulle säga ja och jag skulle vara körd som fotograf. Men som stolt icke-rojalist så bjuder jag på det!
Glad valborg på er allihopa! Och grattis Kungen.

Vad är tid?

Vill du se ett riktigt bra program?
http://svtplay.se/v/1536105/vetenskapens_varld/what_time_is_it?cb,a1364145,1,f,102815/pb,a1364142,1,f,102815/pl,v,,1536105/sb,p102815,1,f,-1
Vad är tid?
Fundera på frågan. Såg programmet i måndags och hamnade i filosofi-koma. Dåtid, nutid, framtid flöt ihop. Jag tittade på Luvan och undrade: är jag här? Alls?
Filosofi är mer än intressant. Långt intressantare än religion. För tillskilland från klassisk religion försöker man hela tiden att tänja gränserna.
Religion handlar om att bibehålla dem.

Gwen eller hunden - vem ylar bäst

Ännu roligare...

Vad tänker du på, lille vän?

Hur man går klädd

Hel & ren är en bra devis om man är lost i garderoben. Hel & ren och möjligtvis också påklädd. När man går på möten bör man se respektabel ut. Kanske till och med insmickrande. Det är ju skillnad mellan Vecko-Revyn och Rosenbad - eller hur?
Jag har inget problem med sånt här. Ni som känner mig vet att det finns jeans, randiga tajts och blommiga klänningar i min garderob. Pop och indiska. Romantik och lite praktiska pojkkläder. Det finns tre användbara kavajer också. Vad jag inte har är högklackat och advokat-dräkt. Men it is not over until the fat lady sings... som det heter. Syftar inte på mig själv utan opera-divorna on stage.
Såja, har inga planer på att shoppa sådana saker men om behovet eller kravet fanns, vore jag strategisk nog att göra det.
För några år sedan hörde jag en stylist säga att det var bättre att hon kom till jobbet med shaviga kläder än uppsnofsad. Med det ville hon markera att hon brydde sig mer om omgivningen och att modellerna skulle "look good" än att hon själv skulle glänsa. Enligt eget utsago skulle det tydligen funka för henne.
Men den ekvationen får jag inte ihop. För i den riktiga verkligheten, den krassa, tittar man på folk och gör en bedömning på mindre än en sekund. Det går fort undan, om man säger så!
Då kanske hel & ren och påklädd räcker.
För hur det nu än är - man representerar ett företag och har man inget i ryggen representerar man sig själv. Som frilans har du magra marginaler. Du är ju den det här företaget skall skicka ut på uppdrag.
Vågar dom det?

Munkorg på hundar?

En fråga angående hundar: varför sätter man munkorg på hundar? Det ser så hemskt ut. Är det för att de biter, skäller, äter saker på gatan? Varför?

Vill handla mer

Vill köpa en liten, kompakt digitalkamera för att köra lite snapshots i vardagen. Lite för bloggen faktiskt men för att dokumentera och drunka i fler bilder.
A photographers job is never done!

Svinpest, Tom Jones och jobb

Svinpest låter inte så kul. Måste läsa lite om det. Nån sorts livsfarlig influensa. Räcker det verkligen med munskydd?

På soptunnan, nere vid vid miljöstationen i vårt kvarter, hänger en konsertaffisch med Tom Jones, ni vet Tjuren från Wales. "Alla" kvinnors våta dröm. Nu ser han bara ledsen, tärd och gammal ut. Ögonen är så vemodiga och det är bara en spillra kvar av honom. Är han sjuk, undrar man? Varför ge sig ut på konsert? Jag blir då inte sugen om man säger så. Nästa tanke är att han nog måste. Måste gå till jobbet som alla andra och dra in lite stålar.
Tänker tragiska tankar varje gång jag passerar soptunnan. Stackar Tom Jones!

Fick en svag panikkänsla häromdagen. Här går jag och dräller, borde jag inte skärpa mig lite, jag kanske inte får fler fotojobb (det var dagen efter uppskattat fotouppdrag...), jag kanske måste ut och söka andra arbeten. Huvaligen. Nästa tanke var att ta det lugnt. Det går verkligen ingen nöd på mig.
Sedan ringde telefonen.
Det brukar vara så här. De få gånger jag får panik, blir jag uppringd och bokad. Så kan man beskriva det.
Lite mystiskt och magiskt.
Jag blir uppringd däremellan också. Men det är inte mystiskt. Så selektiv man kan vara.
Gick på möte idag som planerat. They gave me candy and called me the light. Ganska så troligtvis har jag en omslagsfotografering nästa vecka. Typ näringslivs/politiker, gruppbild på Grand hotel. Ok, skärp dig!
Har ett annat, mer färgstarkt uppdrag nästa vecka. Lite Silikon-takter, om ni minns vilken typ av bilder det innebar.
Med andra ord.
Kan kombinera shopping med leverans av bilder. Lakritsen del 1 är i alla fall klara. Ska trampa bort på S:t Eriks och passa på att köpa nya solbrillor, för mina fantastiska Greta Garbo-solisar har försvunnit.

Into kestos!

Jag ska beställa ketos-stickor på nätet. Någon som vill vara med och dela? 50 st för 99 kr, fraktfritt.
Annars är ju ett säkert tecken den berömda metallsmaken och illaluktande andedräkt. Men efter googling på nätet är det olika starkt från person till person. Ett bra sätt att hålla koll, även om kolhydratisar smyger sig in i dieten.
Själv har jag hastat runt i Haga. Ingen Victoria, tack! Sitter nyduschad och klunkar kaffe. Ska fortsätta med... bilder, vykorts-fika med Eva Nordenstam runt fem-snåret och pysselmöte ikväll. Tänkte färga ögonbrynen. Det blir väl ett bra pyssel för en halvblind en som jag!

Bortsprungen katt hemma igen

Man önskar man kunde sätta en liten videokamera runt halsen på sin katt. Filmningen skulle inte vara igång när katten sover. När Gribo hade den dåliga smaken att springa bort i Varberg för drygt två år sedan, då önskade jag mig en sån kamera. I hans fall borde radar ha varit det bästa. Kameran var mer aktuell på Jum-Jums tid. Hon vandrade vidan om väst, särskilt i Vittjärv. Jag hade velat ta del av hennes turfs.
Men det var då det.
Sune är nu på plats. Var han har varit vette fåglarna. Men han är tillbaka och kramas hårt av sin matte medans jag skriver. Han har kommit hem med en svullen hals. Vad har han varit med om, det lilla skrället?
Vi hann göra efterlysningslappar och jag trodde det skulle dröja längre tid än två år innan jag satt vid indesign och formgav sånt.
Mindre kul om man säger så.
Imorgon funderar jag på vinden, lakritsbilder (ja, jag gjorde dem inte idag), powerwalk och symöte hos Seamaire. Men jag har absolut inget bärbart att pyssla med. Måste hitta på nåt.
Det är ju trevligt att man blir inbjuden i alla fall.
Idag har jag blivit inbjuden att åka till Vadstena och titta på teater i sommar. Min granne är en gammal skådis och ska vara där och spela hela sommaren.
Jag tror jag åker dit. Låter som en bra idé.

Ung starris

http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article4815252.ab
Hoppsan! Man kan vara riktigt ung också.

Glasögonen sprack från kant till kant

Jag ska ha ett par glasögon vid datorn, ett par när jag läser koncentrerat och ett par när jag bara går omkring. Förstår ni hur många gånger jag byter glasögon per dag?

Ringde till ny tidning imorse. AD:n var sjukskriven. Obs inte bara sjuk. När nån säger sjukskriven betyder det en längre tid. Inte bara någon dag. Då heter det bara sjuk.
Nystartad tidning och redan utbränd?
Det börjar bli hårdare och hårdare för frilansare. Förrut fick man alltid komma på besök. Nu uppmanas man att skicka bilder eller länk till hemsida. Inte bra. Vad det visar egentligen är att deras arbetssituation är pressad och betydligt tajtare än för till exempel sju år sedan.
Hon kanske är slutkörd.
Eller bara sjuk.

Har stekt Skaldemans-biffar idag. Tänkte att köttbullar är ju trevliga. Men de rasade ihop i en sörja på grund av all grädde som skulle blandas i. Det får bli biffar nästa gång. Nu ser det ut som att lekis i Ur & Skur har lagat mat. Något grisigt med andra ord. I dubbelbemärkelse.

Sune har sprungit bort. Alltså inte brorsan. Sune, röd katt i Hölö har varit ute på rall sedan i går eftermiddag. Hoppas det är råttor eller kattdamer som är orsaken.

Printar några extra bilder till mötet på torsdag. Ett varv till på ett ställe jag redan har varit på. Min kontaktperson försvann till ett annat företag. Den gamla vanliga visan med andra ord.
Jag fortsätter med laktrisbilderna.

Lakritsfestival

Man kan beställa glasögon via nätet. Jag som har mitt personliga tjorv runt mina ögon, är glad över detta då jag annars hade blivit ruinerad. Favoptic har också en mottagning inne i stan där man kan bland annat kan få sina glasögon justerade.
Jag var där idag och fick lite goda råd på vägen.
En snabb titt på mig och kvinnan säger "jag ser att du är starropererad". Hon såg blänket i ögat.
Dessutom har jag äntligen köpt en digital hushållsvåg. Sprang hem och började väga den lilla tomaten jag sparade när jag gav bort grönsakerna i lördags. Den ska Rödluvan få. Den vägde 80 g. 100 g tomater är 3,72 g kolhydrater. Eftersom fakir-dieten är 4 g kolhydrater/dag så kan ni ju räkna ut själva. Bara på mjölken i kaffet slår jag i taket i direkt.
Därför kallar jag min variant för minifakiren. Bara så att ni vet. Om ni undrar. Om ni vill hänga på.
För övrigt vill jag varna alla för en embarmeligt dålig film. "Marley and me" suger.
Nu ska jag köpa två flak med ägg och steka Skaldemans bantarbiffar. Misse gav mig receptet.
Into ketos.

Idag träffar jag Eva B. Hon har saker att berätta i dokusåpan. Ser framemot det. Annars har jag blivit inspirerad av Misse att ta nya tag och strypa kolhydrater enligt fakir-varianten. Alltså rensar jag kylskåpet och ger jag bort lite grönsaker idag. Nu tar vi nya tag.
Måste kolla lakritsbilderna och kolla om de blev OK. Kan jag pusta ut?

Var på lakritsfestival och plåtade igår. Ute lyste solen skarp och varm. Själv klättrade jag ned i en mörk värld, festlokaler i vackra källarvalvsutrymmen. Ljuset var besvärligt, det var mängder med folk, svårt att få till bra mingelbilder med ryggar och ljusbesvär. Tog inte lång tid innan mina glasögon drattade i golvet och en förbipasserande kvinna trampade sönder dem totalt.
Utan glasögon i Tyrolen = inget kul.
Där fanns lakritste, lakritsparfym, lakrits-wienerbröd.
Drog en repa på vinden trots det fina vädret. Inventerade ena förrådet lite ytligt och lyckades i ett svep slänga en hel sopsäck.
Vad ska jag göra med SCA-kläderna?
Fortsätter till veckan med utrensningen. Sen ska jag inventera saker som inte är mina. Jag får ta det i rätt ordning. Just nu orkar jag bara lite i taget FÖR DET ÄR SÅ JÄVLA TRIST OCH TAR ALDRIG SLUT.
Julle kom på besök. Vi tittade på Robinson. Urspännande. Nu börjer det likna nåt. Raffe visste inte vad som slog honom i bakhuvudet. Varför tog de inte ut Christian direkt? Heja Jarmo!
Hämnd är ljuvlig. När den är befogad.
Inte som Henrik VIII:s hämnd på rebellerna in the north. Gräslig men vacker panorering i det senaste avsnittet.
Såg The Village sedan. Annars är det inte så mycket på lördagar. Det är tur att man har annat att glo på. Eller andra hobbies.
Skrattade åt Arnold och en rulle från 1986. 80-talet var inget bra filmårtionde. Det var musik som gällde på 80-talet, inte film. Och allra värst var filmmusiken. Riktigt usch!

När ska Hollywood sluta med sina låtsasbrytningar? Handlingen utspelas i ett icke-engelskt land. Alla i filmen pratar samma språk, ändå ska de brata med bruten engelska. Icketrovärdigt och förlegat. Det händer ideligen och jag blir lika irri varje gång. Men efter en stund brukar man "vänja" sig, gud förbjude.
Det är varmt ute.
Ännu mera snygga kläder på Indiska.
Jag blir ruinerad.
Nu - tvätta igen. Idag inga kuddar. Ska handla och förbereda fotograferingen imorgon. Lokal med dåligt ljus. Jag anar hur det kommer att bli...

Jag är ingen bakåtsträvare. Snarare status quo:are. Samtidigt vill jag ha utveckling och förändring. Men bara till det bättre. Naturligtvis. "Man kan inte få i påse och i säck" sa alltid mamma när giribuken Inger Bladh försökte rådda runt och få ihop tillvaron till max. "Jo, om man planerar" var mitt svar.
Men vad händer när man är i händerna på andra? Hur råddar man då? Och exakt när är bästa tid att reagera?
Man vet vad man har men inte vad man får, är ett annat äckligt talesätt.
Status quo. Läget oförändrat. På västfronten intet nytt.

Huset skall säljas, som bekant. Det målas och fejas och fixas i varje vrå. Korridorerna ser ut som avdelningar på Karolinska. Gräddvita med en avvikande färg i breda, vertikala penseldrag. Olika färger för olika avdel... förlåt våningar. För att man inte ska bli förvirrad har man målat en STOR 2:a på väggen, om det är på avdelnin... förlåt våning två man befinner sig på.
Några små lägenheter står tomma sedan månader tillbaka. Jag hajjar. Man vill inte ta in nån ny hyresgäst när ny ägare står och trampar utanför porten.
Så pratade jag med en granne, som jag inte brukar umgås med. Hon ger mig ny information. Skaller om du så vill.
Blomsterfonden är tydligen aktuella som nya ägare. De har andra fastigheter runt om i Stockholm. När och om (antagligen) de tar över upphör den interna kön att existera. Damen jag pratade med känner nån som bor i deras fastigheter. De håller extra hårt på åldersregeln. Inte under 60 år. Vi som redan bor här och är lite yngre, blir givetvis inte utslängda.
Fattas bara det!
För att få en större lägenhet (som är mitt mål) skulle man då kunna ställa sig i den interna bostadskön (antar att en sån finns) börja om med köandet (pust) och ha tur. Eller?
Måste kolla med hyresgästföreningen om jag verkligen inte kan byta med en bostad utanför det här systemet.
Läser på Blomsterfondens hemsida och det slår mig att de andra husen verkar vara mycket mer äldreboende-orienterade.
Är all den här förändringen en öppning eller ska man svänga sig med ett annat slitet uttryck: "basically we're fucked".
Jag börjar luta åt insikten att det här blir min plats tills dess jag innehar en ålder som godkänns från högre instans.
På ett sätt är det OK men jag orkar verkligen inte med att hänga i limbo hela tiden. Men vänta nu - limbo var ju avskaffat av påven. Hurra!

Och varför skulle en superduperdatahacker behöva gå in på en bank för att lura till sig pengar? Vore det inte en bit kaka att "bara föra över pengarna"? Det hade hon väl klarat av.
Hjärnan går i gång och gå vidare.
På bio går en annan film just nu som också rekommenderas: "The Reader". En otroligt bra film, spännande, välspelad och helt enkelt suverän.
Imorgon fredag ska jag på möte. En gammal samarbetspartner med annan redaktion. Nystart och nyläge. Hoppas det går vägen. Har förberett mig till tänderna. Nu är det bara kläderna kvar. Nog så jobbigt.
En annan jobbig sak som jag försöker klura ut: köpte en ny dator, en mini. Musplattan får ibland frispel och i ett visst läge förändras storleken på text och skärm. Jättkonstigt. Och jag försöker klura ut hur man kontrollerar skiten.
Så kan det gå.

Jag har en fabless för deckare där man letar ledtrådar via foton, gräver i skokartonger och hittar ledtrådar bland gamla grejer. Det var en del av den varan i filmen.
Och nu kommer alla att tro att jag inte gillade filmen, vilket är fel. Jag hade bara några invändningar.
Ute är det suveränt väder. Kan inte göra några helgplaner förrän jag vet om det blir jobb eller inte. Måste göra en plan.

Män som hatar kvinnor

Om du varken har läst böckerna eller sett filmen "Män som hatar kvinnor" bör du kanske inte läsa det här inlägget då du riskerar ett avslöjande.
Jag verkar vara en av de sista som äntligen pallrade mig iväg på superbekväm bio igår.
Har sedan dess funderat på filmen och vad jag egentligen tycker. Just då - en riktigt bra film. En riktigt bra svensk film (ovanligt tycker jag). Med trovärdig dialog och skådespelarprestationer. Bra regi. Snyggt foto och musik. Fylligt manus. Välgjord. Och obehaglig. Tycker så fortfarande. Ändå - om jag ska vara djävulens advokat och kritisk - är det några saker, scener som jag stör mig på. Och när det gäller vissa saker kan jag inte riktigt sätta fingret på vad det är...
Visst, jag kanske hänger upp mig på detaljer men... jag vill gärna lufta dem här.
Rent generellt börjar jag bli trött på sereimördarfilmer. Bra eller dåliga. Det är nära till klichéer. Alltför många deckare på TV har serimördare som tema. Verkar vanligare än felparkeringar. Vidare. Jag tycker faktiskt inte att Peter Haber är en bra skådespelare, även om han här får visa en annan sida än vad vi vanligtvis brukar se honom.
Björn Granath, spelar här polisen Morell, har ett sätt att leverera repliker på ett teatraliskt, högtravat sätt.
Slutet, det allra sista går verkligen bort i min bok. Där anar jag lite Jönsson-ligan, när Lisbeth Salander som filmen rätt igenom har varit supercool, kall men rejält vingklippt datahacker, byter stil totalt. Det är helt utanför rollens karaktär, tycker jag. Jag vet, hon glider förklädd in på banken för att lura till sig pengarna men väljer tydligen att behålla den stilen sedan. Mindre trovärdigt. Som om alla svarthåriga, nitbeklädda tjejer bara väntar på en man att lita på, för att befria den högklackade kvinnliga kvinnan. Fattar ni vad jag menar? Så kanske det är, just för den här tjejen men det sög för mig på ett störande sätt.
Sen, i Vilhelmina är det snö vintertid inte barmark och regn. Så mycket klimatförändring har det inte skett ännu.
Slutligen vill jag bara säga - det är en mycket bra film, tycker så fortfarande det var bara några saker som jag hakade upp mig på. En anledning att jag fokuserar på det är den totala hype som ahr blivit runt filmen och böckerna. Ser fram emot nästa omgång men jag ska nog läsa böckerna först, ändå. Det är nog en störra upplevelse som så många gånger annars.

Hatar Ulf Lundell. Maken till ointressant typ finns inte. Nu har eländet börja skriva pjäser. Jaha liksom.
På Malou-programmet i morse spelade man upp en liten scen ur en av pjäserna. Ett teatersällskap från nån teater i Gubbängen.
Så fruktansvärt dåligt att jag satte kaffet i halsen.
Ulf Lundell går FETbort.
Idag lunchar jag med bokförlagsrepresentant och enligt planerna: inköp av kattmat och kattsand (sånt som är tungt och tar lite tid i anspråk).
Har jag tur blir det bio. Har inte varit på bio på MYCKET länge.

Mer om vinden. Min plan sedan långt tillbaka var att städa på vinden nu i vår. Slänga och städa för att förbereda plats. Göra det mer lätttillgängligt så jag skulle använda vinden mer frekvent, än bara ett förvarningsutrymme man sällan besöker. Men så kommer det här. Att behöva banta utrymmet inte för att få mer plats utan behöva bli av med det.
På tunnelbanan tidigare ikväll slog det mig plötsligt: det står grejer i mina förråd som inte är mina. Bland annat Maria i Argentina har prylar som måste väck. Så nu måste jag helt enkelt jaga rätt på folk. Det står till och med saker som ägs av SCA, medeltidföreningen. En kartong värdelösa fotoalbum. Någon som vill ha? Jag kanske ska annonsera på blocket. Det kanske ligger en massa saker uppe på vinden som är värt pengar nån dag. Skulle inte tro det.

Den självupptagna tidningsbranschen fortsätter. Tidningar döpta efter chefredaktörer suger. Jag talar inte om innehållet. För visst kan det vara så att det lämnar efter sig en önskan om intressantare innehåll. Det är bara så tröttsamt och snart förlegat att tidningen skall heta samma som chefen. Eftersom chefer eller ad:s sällan stannar särskilt länge på redaktioner, blir det som sagt förlegat.
Den senaste i raden är kompetenta Kattis Ahlström. Reklam på stan ger vid handen att vi har blivit förärade med en ny tidning: Kattis & c:o.
Om man bortser från alla andra tunga argument - om man inte har ett vackert namn ska man inte döpa en tidning till det! Kattis - låter som en variant av Kamratposten.
Jag hoppas hon har den goda smaken att inte figurera på omslaget till varje nummer. Gäsp!
Men. Jag kommer att ringa och boka en visningstid. Och hoppas på jobb. Men jag ändrar inte min uppfattning om namnet.

En rivstart som heter duga. Slängde mig upp ur sängen och i pyamas satte jag igång att ringa runt för bokning av möten. Sorgligt eftersatt arbete. Men det gick bra. En bunt trevliga samtal och några möten inbokade. Andra ska jag återkomma till längre fram.
Med vissa får jag liksom börja om från början. AD eller kontaktpersonen har fladdrat vidare i tillvaron. Trots tidigare jobb och gott samarbete får man återigen knacka försynt på dörren och be om uppmärksamhet.
Det blir svårare och svårare. Och trögare och trögare. Är det jag? Är det tidsandan? Är det kris? Är det nåt annat?
Är då nöjd att ha städat upp i röran: ny hemsida, ny portfolio. Ska printa ut lite visitkort och marknadsföringskorten, så är jag helt klar.
Annars fortsätter den nya regimen i detta hus att irritera. I hissen står ett meddelande att de som har fler vindsförråd än ett måste genast göra sig av med dem!
Detta ska överlagas.
Tillsaken hör att det är många fler vindsförråd än det är lägenheter. Så jag förstår inte varför...
Och jag som är så trångbodd som det är. Fy vad irri jag blev!

Kolla vilken närvaro i blicken.

Gör om mig!

Har varit på IKEA och indiska idag och köpt lite nytt till hemmet. Så här blev det vid sovrumshörnan. Bild nr 1 före och bild 2 efter. Tanken är att den vinröda väggbonaden skall bytas ut mot nåt liknande i turkost. På hyllan ska stå en kruka med murgröna som tyvärr inte kom med på bilden.

Lite intressant att filmen "The boat that rocked" seglar upp på biograferna (ursäkta ordvitsen) samtidigt som svallvågorna efter rättgången (igen!) mot Piratebay står höga.
Verkar för övrigt vara en mysig film men kanske inte så mycket mer. Ett gäng skådisar som jag gillar.
Våren har itne bestämt sig om den ska rulla igång på riktigt eller luras med kalla vindar som de idag.
Själv vet jag inte i vilken ordning jag ska itu med mitt liv.
Tänk om man vore en katt. Blev ompysslad och serverad mat på reglebundna tider. Sova bort halva dagen i kojan och inte veta vad tristess eller stress är.

Tävling!
Lyssna på låten och hjälp mig komma på från vilken film musiken är tagen. Jag tror att kompositören heter Hans Zimmer men han har gjort så ofantligt mycket filmmusik. Det är inte Kung Arthur, Jakten på Röd Oktover (Crimson tide), Pirates-filmerna eller Sagan om ringen. HJälp mig!

Van TV och filmtittare vet hur man ska räkna ut vem som är mördaren. Titta runt i perferin: vaktmästaren, receptionisten, mjölkbudet. Nån som är med men bara ute i kanten. Tittade på Brottet och straffet. Tidigt i del ett (av två) sa jag högt för mig själv: det är han! Och mycket riktigt.
Det är lite trist det här. Vill bli överraskad.
Faktum var att det var lite väl konstruerat. Om man säger så.
Var på fest igår. Det blev lite för mycket kolhydrater. Men vi skrattade så att vi nog brände en del. Hoppas...
Sen undrar jag hur man kan bli så överkört trött bara av att sitta på häcken en hel helg och måla tavlor. Om vi uttrycker oss milt: jag ska ägna mitt åt att fotografera. Måla är svårt. Svårare än vad man tror. Och tåladmodsprövande.
Den stora överraskningen var att huset mesta tonåring ville vara med.
Han vann.
För det var en tävling.
Det var mysigt med grus, glitter och akrylfärg.

Kort sagt: det är förjävligt med Piratebay-rättegången egentligen. Nu talar jag inte om om det ska anses olagligt att ladda ned eller inte. Jag talar om att det är fel dömma dem kollektivt. Jag talar om att det är mer olagligt att stjäla Dick Harrisons böcker än att slå ihjäl nån.
Såg Ebbe - the movie igår. Kom in i halvtid. Jämarns intressant. Måste se del två. Och del ett, via nätet. Fan vad de har fått härja.
Maktfullkomlighet. Man tar sig för pannan.

Top model

OK jag erkänner. Tittar på Top model, mest för att det handlar om att plåta. Men inte så mycket handlar om det, tyvärr. Sanningen att säga - serien blir sämre och sämre ju fler säsonger som kläms fram. Nånstans i skiten hittar jag matnyttiga saker att ta till mig. När jag nu hamnar i en sån fotografering.
Det som är intressant är hur tjejerna säsong efter säsong blir mer och mer tillintetsägande. I en sån omfattning att när vinnaren från den elfte säsongen (tittar på nr 12) dyker upp så känner jag inte igen henne. Alls! Har jag sett den överhuvudtaget? Blir ju nästa fundering.
Lägg ned!
Ett varv till med Cover girl - och jag spyr!
Make me a supermodel är betydligt bättre.
MAn kanske inte ska se sånt här överhuvudtaget.Inte för att få pluspoäng hos nån annan, mer att det inte ger mig nåt mer än vad jag redan har sagt.

Shoppa=bränn kalorier!

OK. Det tar på krafterna att shoppa. Gick hem i halvtid, åt lunch, dumpade påsar och annat och begav mig ut igen.
Sorgligt att säga men överkastet jag hade spanat in på Indiska är slut. Måste dra tillbaka trupperna och omgruppera. Men jag har nya korallröda skor, en massa konstnärsmaterial (jag & syrran ska måla i helgen), en ny, fräsch portfolio, en hel uppsättning bläck för rabatterat pris plus lite till. Jag vet också vilken dvd-spelare jag ska köpa. Bara en sån sak.
Affärer som tar musten ur en: Turqoise på Regeringsgatan och Raja på Odengatan. Jag är matt.
Nu är jag så trött, så trött. Och kaffet var så gott, så gott.

Superduper

Min dvd har gått sönder. Sa tidigare i veckan att det var teknik-inköpsförbud men jag måste häva min blockad innan den ens har trätt i kraft!
Det tar aldrig slut.
Printningen som jag har bävat inför var mindre jobbig än jag trodde. Arbete är jobbigare att tänka på än att utföra. Intressant tanke... Samtidigt tog jag itu med kulturen bakom spisen. Det var läbbigt. Jag säger plasthandskar.
Så tog bläcket slut. Jaha. Scandinavianphoto imorgon, tänkte jag. Priserna har gått upp så ofantligt mycket att jag började googla efter ett alternativ. Gjorde min beställning från inkclub och ta-dah, en dag senare är de i min brevlåda. Otroligt!
Blir därför klar med portfolion inom mycket snar framtid. Härligt! Har inte något mer att skylla på.
Spelade Backpacker igår. Jobbade som Kattskötare i San Fransisco. Om så vore...
Bjuden på fest på lördag. En sån där rolig sak med folk man kan flamsa med.
Film att rekommendera: "Nothing but the truth" - journalist vägrar avslöja sin källa. Välspelad och spännande.
Nyfiken på: "The boat that rocked". Kan vara mer mysig än bra. Ääääääääälskar Bill Nighy. Englands mysigaste skådis. Se "Still crazy". Kolla klippet från filmen. Bill Nighy spelar sångaren. Han var också med i "Love actually". Jag blir så glad av den här låten. Man vill cykla!



Hörrni - nu ska jag klä mig och bege mig ut. Dags att göra av med PENGAR!!!

Ett mödosamt printarbete till ny arbetsportfolio ligger framför mig. Jag avskyr att printa. Varför? Det är en gissningstävling varje gång. I huvudet snurrar printprofiler, no color adjustments etc. Hur mycket jag än läser så förstår jag inte. Det är inte bara att trycka på "print" om du nu trodde det. Ju mer avacerade prylar du har desto svårare är det. Du ska ta hänsyn till allt: papper, färger, printer och en massa andra knappt förståbara saker däremellan.
Så slår det mig plötsligt: nu inser jag varför jag tyckte gallerijobbet var så påfrestande.
Har försökt förstå men mina kontakter tjorvar ihop informationen för mig. Det är helt enkelt för många variablar att ta hänsyn till och jag förstår inte vad allt betyder.
Jag vill ha en snittslad bana och SEN göra avancerade utflykter INTE tvärtom. Det är pedagogik.
Från ax till limpa. Jag är som så många andra ivrig och trög. Vi vill se resultat. INTE ha för många val. Det är stressande och stannar upp flowet. Livet består av så många onödiga val. Ge oss en totalitär men skitbra fotoskrivare typ nu.
Nu printar jag några varianter och se vad det blir.

Ska på sushi-lunch idag med Camilla. Har inte ätit sushi sen augusti förra året ellernåtsånt. Det här innebär ris.
Jag har varit lite fuskig den senaste tiden. Har varit lite mentalt less och när man träffar folk och blir bjuden på saker & ting, då är det lite svårt, rent socialt. Inte så att någon har tvingat mig eller att jag har varit så sugen så jag har klättrat på väggarna. Är man ute på lokal, jag då är LCHF-livet lite svårare.
Försöker vara mätt när jag träffar folk. Det är enklast så. En slät kopp kaffe eller latte på sin höjd. Brukar funka.
Men jag är skyldig Camilla en lunch och det var ett tag sedan. Kan ju inte sitta där och glo på henne när hon äter.
Vi ska gå på stans bästa sushi. Har varit där en gång tillsammans med Seamaire och det var en smakupplevelse.
Annars träder vi in i glass-säsongen vilket jag bävar för. Jag älskar glass, det är kallt, uppfriskande och fräscht. Vad ska jag göra?
Ok, det har gått lite knaggligt på den här fronten (det är tysken i mig som talar nu - är ganska duktig overall). Men jag promenerar en timme varje dag. För det mesta blir det powerwalk i Haga men ibland har det blivit mer strolling med kompis. Kompenseringen har då varit att vi har promenerat två timmar istället för en.
Sedan den 18 mars, skriver jag upp i min arbetskalander vad jag gör på dagarna, vilket även innefattar promenaderna. Måste hålla koll tydligen. Det funkar bra.
Hur går det för er? Tappa inte gajsten. Man måste bara fokusera på en dag i taget. Och det gäller inte bara sånt här som hälsa & kost. Det verkar gälla på hela banan. Eller som nån sa: "Dying is easy, living is hard."
Jag vet inte det.

En ny portfolio?

En titt i min arbetsportfolio ger vid handen att det är dags att städa även där. I den takt arbeten har rullat in har jag printat ut bilder och satt in i pärmen. Med andra ord - inte så snygg ordning. De senaste dagarna har jag funderat på vad jag ska göra: fortsätta möla in buller i oordning eller göra om hela systemet?
Lutar åt det senare.
Det fanns en tid, ett bra tag sedan, då det var viktigt att visa upp det mesta, delvis för att fylla ut pärmen. Jag hade valt en enklare portfolio med extra många sidor. Men så ramlade jobben in och jag var tvungen möblera om, rycka ut några jobb för att rymmas andra.
Och nu står jag vid ett vägskäl. Arbetsportfolion måste uppdateras, precis som det var med hemsidan. Frågan är om allt ska ut och man börjar om och gör allt snyggare, tajtare och mer proffessionellt. Köper en ny, snyggare pärm också?
Jag har sagt det där med ställtid och tendensen att smita från fritt arbete. Det är bara så otroligt tungt att börja strukturera och printa ut en helt ny portfolio.
Särskilt tungt är det när vårsolen lyser därute.

Klar med traumarummet på KS. Hatar blixtreflektioner i fönster. Fanns inget alternativ än att klona.
Har masserat Rödluvan till belåtenhet, pälsen är jättefin. Men hon vill leka. Så fort jag tar upp "Snöret-på-pinnen" gömmer hon sig under stolen. Jaha liksom vad betyder det?
Som livet är självt antagligen. Man vill vara med, ha uppmärksamhet men det kostar lite.
Jag traskade iväg till Lidl. Blomkålen har gått ner kraftigt i pris. Billigast är vitkål. Och tung. Släpade hem både mig och maten.
Vattenbrist. Glömmer att dricka emellanåt. Inte bra.
Man skjuter upp saker. Jag är bra på att skjuta upp saker. Ibland handlar det om ställtid, den där funderartiden. Då man grunnar på HUR man ska ta sig an ett problem. Det gäller bara att veta när man har tänkt klart.
Just nu funderar jag på hur jag ska uppdatera min arbetsportfolio. Den är nämligen ledsamt eftersatt och jag behöver ge mig ut igen. Ska jag bara fylla på, rycka några blad från tidigare eller ska jag möblera om helt?
Vill göra det senare. Som att göra om sin hemsida. Men anar att jag vill det delvis för att jag inte vill boka möten... Vill gömma mig ett tag till. Så komplicerad man är.
Jag måste fundera lite till.
Under tiden ska jag laga mat.
Men vad?

Fyra och en halv timmes redogörelse av 2, 5 år. Jag är helt slut. Viveca och jag har gått runt om i stan och på Djurgårn och avhandlat passerad tid. På Rosendals trädgård får nån från förr syn på mig och närmar sig - Maggans dotter Nadia. Så omtumlande!
Jag åkte med Maggan och Nadia till Visby 1991 på min allra första Medeltidsvecka. Hon var 8 år då. Hon är 26 år idag. Tidstunnel.
Oj, jag måste smälta det här...

Varning för "Alkemisten"!

Jag har läst/håller på med en bok som är riktigt, riktigt dålig. Jag tänker bläddra mig igenom den enbart för att kunna hävda mig i diskussion om nån sådan uppstår. Problemet är att boken är allmänt ansedd som en bra sådan. Dessutom är den översatt till 56 språk, såld i 156 länder och i över 30 miljoner exemplar. Alla verkar vara överens utom jag. Jag pratar alltså om "Alkemisten" av Paulo Coelho.
Det som stör mig allra mest är att den helt enkelt är dåligt skriven. Språket är banalt och påminner om bibelns yxiga sagoberättelsestil. Högtravat och ologiskt. Det ger INGA pluspoäng hos mig.
Men vi bortser från det (går det?) och fokuserar på innehållet. Jag är inte den som inte är filosofisk eller kan fundera i andra invanda tankesätt. Jag klarar, förstår och många gånger föredrar böcker som är symboliska men det får inte vara banalt. Att "Alkemsiten" har rönt såna stora framgångar är för mig ett mysterium. Lika stort mysterium som Håkan Hellströms framgångar. Men det är en annan femma.
"Alkemisten" påminner om PROFETEN av Kahlil Gibran, som beskrivs så här: "Tidlösa tankar och levnadsregler om det vardagsnära, för livets konkreta situationer. Bakom de enkla orden anar man en fördold och gränslös verklighet, som väcker och fascinerar. En av världens mest lästa meditationsböcker."
Språkdräkten är viktig för mig. Emellanåt kan jag bortse från det om historien är stark, engagerande och sveper iväg med mig. Men är språket högtravat men ändå barnsligt banalt finns det ingen räddning. Ska man dessutom beskriva nån sorts filosofisk/spirituell sida av tillvaron - ja, då är det bara att skräpa sig vid tangentbordet!
Så spara dina pengar och köp en deckare med Harry Bosch istället!

Hoppsan, här har dagarna gått utan inlägg i vardagsdebatten. Det är söndag och golven torkar efter städning. Funderar på en kopp kaffe under tiden. Sen ska jag ut på promenad; släntra eller power vet jag ej men med sällskap brukar det oftast bli släntra. Man pratar och det är inte lätt att hålla uppe tempot samtidigt. Inte för mig i alla fall.

Igår var det Påskmiddag i Älta. Det var så mycket gott på bordet och kalvsteken var så j-vla god rent ut sagt. Åt inte en pinal resten av dagen/kvällen. Proppmätt. Gick genom skogen (börjar bli van) som Rödluvan och letade Skarpnäck. Ingen varg. Hittade fram.
Men vad hände i fredags? Hade för mig att jag skrev - jaha, det låg som utkast.
Har ni tänkt på i filmer när polisen frågar den misstänkte vad han/hon gjorde den och den dagen? Hur de alltid vet alldeles exakt. Jag kommer knappt ihåg vad jag gjorde för en timme sedan. Almanackan är därför viktig för mig. Bloggen har samma funktion.

En tur i parken och kaffe. Det hänger som ihop. Försöker ta mig in på Fejjan. Är inne på Facebook alltför sällan. När jag väl tar mig tid då fastnar allt och tuggar. Bjuden på ett kalas som jag inte kan gå på. En gammal SCA:it fyller år, Jannis, och sanningen att säga vet jag inte riktigt varför jag skulle gå, om jag hade kunnat men nu kan jag inte så det är inget att fundera över.
Annars är det inte så mycket som händer egentligen. Hängde på tunnelbanan och lyssnade på Ultravox häromdagen, när Viveca slänger sig ned på sätet framför mig. Chock! Hon har jag inte sett på 2,5 år! Vi ska träffas på måndag.
Jag & Johan fotograferade ett traumarum på KS igår med en robot värd 11,5 miljoner kronor.
Konstiga jobb man får förresten.
Tänker på Jigs låt "Robot Romeo"
http://www.youtube.com/watch?v=X-DY-jYvNBg
Tyvärr hittar jag inte originalet. Den är mycket bättre, med klassiska saxofoner och bättre tryck. Håll till godo med covern istället.

Oavsett hur stort eller litet ett kök är så blir det läbbigt av stekos uppe på skåpet. Sånt har jag tagit hand om idag. Vilken tur att man har plasthandskar. I övermorgon ska jag ta hand om spisen och det som finns bakom...
Utan motstånd "råkade" jag shoppa vilt igår. Det blev två tunikor/klänningar och en kofta, som jag har spanat på en längre tid. Tro inte att jag är spontan!
Plöjer Seinfeld igen och skrattar så det gör ont i ärrbråcket! Snälla Jerry - acceptera de 110 miljoner dollarna och gör en tionde säsong. Det vore ren och skär lycka. Ge bort pengarna, om du inte vill behålla dem.
Är jag den enda som vill ha de där fyra till kompisar? Livet skulle vara så mycket roligare. Undrar om de vill vara kompis med mig?
Annars har jag inget vettigt att säga. Vilket jag inte har haft på två år. Ändå vill jag surra. Med en sten om så vore.
Idag ska jag till Älta - igen - och laga mat och spela kort. Har en ny "vänd-tia"-kompis. Spelade några vändor häromdagen och jag vann de flesta av dem. Lite ringrostig är man efter nåt år i träda.
Imorgon ska jag & Johan plåta på KS, i en operationssal. Visst har jag varierade uppdrag? Jag sitter inte bara och latar mig ska ni veta.
Glad påsk!

Är det bara jag som är supertrött på mornarna? Det är så ofantligt svårt att stiga upp. Är det mina mörka gardiner? Att det är svalt & gott i rummet för att fläkten är på? Eller är jag bara mänskligt trött efter promenader, arbete och annat som jag härjar runt i? Eller är jag ONORMAL? Lat till och med?
Drömde att jag träffade Liam Neeson. Han såg mer sliten ut än vad man kan tro. Efter någon timmes samtal erkände han att numera har sadlat om och blivit homosexuell. Jag tänkte: passande när frun är död.
Inget av detta är sant givetvis.
Tror jag.

Vad är Twitter egentligen? Läste eller försökte läsa en artikel i Metro för några dagar sedan. Inte någonstans i repet lyckades man tala om vad det handlade om. Bara hur stort det var och hur fort det sprider sig. Trodde det var ett aprilskämt. Faktiskt.
Tydligen räcker det inte längre att blogga. Nu ska man skriva hela tiden. Själv förstår jag inte vitsen.
Nu sitter jag och väntar på ett samtal där jag ska få två saker berättade. Nån form av skvaller. Kan hon ringa nån gång?
Nu ska jag se "Mäklaren".
Kjell Bergqvist är bara bäst.

Jag är alldeles slut i huvudet. Inte för någon annan anledning än möjligtvis att jag börjar bli gammal. Jag försöker att klura ut hur mitt fortsatta internetliv skall vara anonymt. Jag har några ledtrådar på G. Å andra sidan är jag inte alls anonym. Folk och fä kan läsa vad som händer. Vad ni inte vet är allt jag utelämnar. Om ni tror att ni "träffar" mig genom att läsa den här trivala skiten, ja, då misstar ni er verkligen.

Idag kan man väl säga att våren slog till med full kraft. Det är nåt med ljuset, med lukten, med färgerna som både berör och stör på samma gång. Ja, alla längtar efter värme och grönska men det är som att att nåt rinner över en: "men jag då, vad ska jag göra?"
Mitt på Hötorget stod jag några sekunder blixtstilla för att besluta om jag verkligen, verkligen skulle åka ut till IKEA bara för att fastställa vilka kuddar de har. Och vilka kuddar jag vill ha. Kan köpa.
Redan där tänkte ja: men ska jag verkligen iddas.
Jag åkte.
Faktiskt.
Det är nåt med designen på tyg därute som inte är särskilt nice.
Jag gillar orientalisk stil/indisk/marockansk eller zink/blommor/romantisk/avskavd-stil. När det kommer till kläder är det pop/rock/ kontra indiskt/romantiskt. Man marimekko-stilen elelr den oinredda - nä, det gillar jag inte alls.

Imorgon ska jag testa att gå mellan Skarpnäck och Älta. Hoppas det är sol.

Idag är det två år sedan Gribo dog. Två år. Helt otroligt. Både nära och långt borta. Två år.
Jag invigde min vårjacka för två dagar sedan. Kanske man ska gå upp på vinden med duffeln?
Sjukvården utvecklas. Idag opererar man blindtarmen med tre titthål. Fast om eländet har spruckit ja, då måste man väl snitta antar jag. Spola rent... Hu!
Förstår inte dem som opererar sig till synes i onödan.
Det är fredag och jag ska bara koppla av. Inväntar en sömnpatient. Vi får se vad vi ska hitta på. Sen ska jag powerwalka i alla fall. Och glömma för en timme att det är en KRIS därute!
Måste försöka hinna i fatt all kontorsgöra som blev åsidosatt för veckans dramatik.
VPN- på er allihopa!

April, april

Första april. Idag träder IPRED-lagen in. Undrar vad som händer i långa loppet. Jag tror att de har stornedladdarna på kornet och kommer att slå till mot dem. Typ direkt. Första april. Vem lurar vem?
Solen skiner skarpt ute. Det är lite kyligt och jag har tagit fram min randiga vårjacka. Ska dricka mitt kaffe och dra ut till Älta. Men först ska jag samtala lite med Ricki. Nytt har hänt på fronten. Spännande att höra. Tråkigt också. Kände jag på mig det här? Och vad betyder det?
Vårstäda och boka möte står på agendan för resten av veckan. Precis som för alla andra skulle jag gissa.
I första avsnittet av Greys anatomy, får "tönten" (som han då ska föreställa att vara) George srubba in på en blintarmsoperation. Jag måste se det avsnittet igen.