Jag är en dålig människa

Jag kan ju börja med att säga att jag är lat. I största allmänhet. Lat och bekväm. Inte bara när det gäller mitt vanliga vardagsliv men även i det stora hela. Utanför, bortanför.
Jag småojjar mig över världssituationen, över segeration i förorten, över fattigdom, över miljöproblem och så vidare i all oändlighet men det är inte många knop när det gäller att göra nåt åt det.
Jag börjar där.
Jag har observerat att det numera finns miljövänliga plastkassar på ICA. Jag brukar ta en sån. Av bara farten.
Samtidigt undrar jag varför de gamla finns kvar.
Om man nu vill göra folk mer miljömedvetna och inte lyckas med det ända ut varför ge oss valmöjligheter? Varför inte bara producera det miljövänliga alternativet och that´s it. Ja, det blir dyrare men man köper dem eller låter bli. Finns det plastkassar som är billigare och antagligen värre ur miljöaspekt så köper man ju dem även om bättre alternativ finns.
Jag tycker valmöjlighets-manin har gått alldeles för långt.
Jag drunknar i val. Vadar fram i val varenda dag och jag har det inte ens besvärligt som många andra. Låt mig slippa hamna i ett dike där jag tar ett billigare, värre och transfettstint alternativ.
Ja, det blev en värld med förbud och rädslan för det och lockelsen efter snabba företagspengar sätter agendan.
Jag tror bara att vissa beslut skall tas på politikernivå och inte läggas på den enskilda individen.
Men vi är mitt uppe i en tid där det är precis tvärtom.