Det bara for över mig. Jobbångest. Det där som är större än min egen ångest. Den där ångesten som innefattar samhället och att allt blir tajtare.
Det politiska, hårda klimatet.
Det skall sparas överallt.
Det verkar vara på den enskilda människans lott att dra vagnen medan storfräsarna samlar på hög till egen privat grillfest.
Det kommer att bli hårdare.
Och som fotograf...
Om Bonniers avtal verkligen får genomslag. Var ska det sluta då?
En kaffekopp till!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Vad har jag missat, vad är Bonniers avtal?
Skicka en kommentar