Ibland undrar jag om vi moderna människor är gjorda för sällskap. Det kanske är idén om andra männsikor som är trevligast.
Å ena sidan.
Å andra sidan.
Vi trycker vid datorn. En dataskärm mot världen. Ensamma sitter vi och äter portioner av det vi orkar. En typ av kommunikation. Sen kan man fundera över hur den ser ut.
Är den riktig eller är det bara förnissa?
Jag vill gärna ha folk omkring mig. Gärna ofta men jag vill också ha en egen grotta, en egen eld att basa över. Kunna dra mig undan.
Vi är ju vana det.
Vi som är vana.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar