Gå på anställningsintervju en gång är nervöst, som att bara ringa till en kund och boka in möte. Nu gäller det liksom. Jag kan tänka mig att gå på date är lite detsamma. Det är lättare om man betar av några huvudet i ett svep. Men hur trovärdig är man? Blir man inte lite check, check. Jobb ja, men relationer?
Det sägs att arbetslivet har blivit hårdare. I alla fall i modern tid. Typ 80-talet och framåt. Det är hårdare tag numera. Enligt en undersökning vill inte chefer anställa låntidssjuka eller arbetslösa. Nähä. Ingen nyhet. Och som långtidsarbetslös räknas sex månader. Räkna in ensamstående, invandrare eller med invandrarbakgrund (läs: tjorvigt efternamn). Kanske man ska räkna in kvinnor och tjockisar också.
Vilka tuffingar ska göra jobbet sen?
Är vi nåt mer än bara jobb? Eller vår ålder? Eller vår profil?
Fler och fler blir informationsdeprimerade ellernåtsånt. Jag börjar förstå vad de menar.
Snart är det en ny dag och jag, den största motionshataren, ser framemot en morgon på gymet. VAD HAR HÄNT?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar