Jag lovade att berätta om katten Ådi i Norrköping. Hon är en gråvit blandning mellan skogsis och bonnkatt. Man trodde först att Ådi var en kille, därför fick hon namnet. Men så visade det sig att man var lite osäker på könet. Mer än osäker. Så det blev en tur till veterinären som också var osäker och sa att Ådi kanske var en hemmfrodit. Ådi fick behålla namnet och så småningom blev hon en kattjej. Det i sig kanske räcker för att göra Ådi unik men det var nåt annat mer vardagligt jag fastnade för.
När matte ska ut och promenera, följer Ådi ofta med. Hon går i koppel. Inte särskilt ovanligt men det ovanliga är att hon själv, likt en hund, hämtar kopplet och lägger vid dörren. Inte bara det: hon vill göra sig fin när hon ska ut på byn så hon hämtar sin snusnäsduk också. Koppel och snusnäsduk - nu kan vi gå ut!
I övrigt håller jag på med Liljevalchs-bilderna. Man kan vara deadline-junkie på vissa områden men att vara kosntnärlig på tid är inte en lyckad idé. Jag får liksom inte till det och det finns ingen ställtid. Den har redan passerat. Jag borde ha berett mer tid åt det här men ibland styr man inte över situationen men det är lögn för det mesta. Ibland väljer man bara fel.
Som nu.
Eller så är jag bara extra kritisk och fullproppad med arbetsuppgifter. Fueled by bacon. Visst stavas det så?
måndag 6 oktober 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar