Man vet att man bor i en storstad...
när det finns utrymme för en affär med bara headsets. Finns en sån runt hörnet där jag bor.
Själv vill jag bo i en stad som är mycket större än mig själv! Där det finns tillräckligt med folk för att kunna ha Restaurangernas dag, Tjejtrampet och Streets-marknad samtidigt. Och det är folkfest på alla tre ställena. Och ändå välja en helt annan aktivitet.
Sent igår skulle jag gå förbi Seven-eleven borta vid Konsum för frukostkomplement. I min närhet finns två såna affärer på Sveavägen att välja på men båda hade stängt! En för ombyggnad och en var bara nedsläckt och ingenbommad.
Blev förvånad och insåg med ens hur bortskämd man är med nattservice. Jag blir nästan förnärmad när jag stöter på patrull i mina inköp. Så fånigt!
Och just det här inköpet var varken viktigt eller nyttigt...
En gammal vän ringde igår. En sån där kompis som man känner ordentligt, som det inte gör något att man inte hör av på ett tag.
Blev serverad lite familjetrassel som gav mig lite distans till mitt senaste taskiga halvår.
Har slutit fred med kirurgen nu. Gjorde min efterkoll i veckan och det är som det är. Jag har börjat förstå om än motvilligt resonemanget runt min operation. Det här ska visst vara ett unikt fall.
Alla människor sägs vara unika och nu vet jag på vilket sätt jag har satt avtryck i den akademiska världen. Kirurgen har skickat rapport om mitt öga och upplevda färgskillnader till Houston, USA ("Houston, we've got a problem" ur filmen Apollo 13).
Mitt överklassproblem är att besluta vilken typ av reflexskärm jag ska köpa till min kamerautrustning.
Vill rekommendera en mysig, rolig men lite småtragisk (om än lite) film: Little Miss Sunshine. Vill varna för: Perfect Stranger.
När vi ändå är inne på film:
Varför göra femtielva Wallanderfilmer? Har de hört talas om uttrycket less is more?
Kanske tvätta manus lite och fila på intrigen.
Svensk film suger. Utom några undantag.
Nu=kaffe och ett par sockar för jag fryser om tårna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar