2 okt När en bok är klar

När jag avslutar en bok, har jag svårt att direkt börja på en ny. Det är som om jag vill att berättelsen jag nyss har läst, ska få klinga av.
Nu när "Barn 44" är till ända vet jag inte var jag ska fortsätta.
Med innehållet färskt i minnet vill jag egentligen fortsätta med Tom Rob Smiths fortsättning "Det hemliga manifestet".
Biblioteket kanske?
Måste fixa det där kortet...
Plötsligt blev det en liten kulle att ta sig över.
Såg "Citizen X" för tredje gången. Och gogglade på nätet. Både "Barn 44" och filmen är based on a true story.
Ni kanske kommer ihåg ryssen Andrej Tjikatilo? Blev dömd på nittiotalet för att ha slaktat och ätit upp ett femtiotal barn och ungdomar. Rysslands (världens?) värste seriemördare.

Vad jag menar är - jag vill läsa fortsättningen (är lite fixerad vid Gulag, Stalin och verkliga umbäranden just nu) men har inte boken framför mig men har andra. Såsom "Katedralen vid havet" (enligt säkra källor asbra) och "Tokyo" (också bra men jag har ingen lust med Japan och Kina just nu).

Tåls att funderas på.

Ytterligare en glasklar minikylig dag och promenad i Haga. En tur till Älta står på programmet. Bröderna Grus är fortfarande kvar men börjar bli klara.
Städa och tvätta - sånt som man måste göra emellanåt - får jag göra på den så kallade vilodagen.
Vem uppfann den? Och varför?