Det är tufft att hålla scheman, att vara sin egen slavdrivare på flera fronter.
Det kostar men kanske genererar nåt i längden.
Priset är en viss kontakt med folk runtikring.
När min granne hör om mitt strikta tillvaro skriver hon på sms: "Ingår jag i schemat?"
På den frågan måste jag nog svara nej. Hon är inte inlagd men vi SKA dricka kaffe nån dag.
Get in line.
Har dragit ned på kaffekonsumtionen också. Inte för att det direkt var något problem men jag tyckte det blev lite väl mycket där ett tag.
Det kanske påverkar sömnen om inte annat.
Mina ben sover nästan aldrig.
Jag måste googla på det här.
Ikväll väntar aerobicspass nr två för hösten. Nya scheman och nya ledare. Jag kommer att sakna de andra. Efter förra passet var jag mindre skeptisk - hon var skitbra och skithård. Men min glädje räckte typ till frågan: "Kommer du hit igen?"
Nej det var bara ett inhopp.
Det där med att aldrigfårmanvarariktigtglad.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar