Jag måste skaffa mig ett mobilt bredband. Om inte annat för att blogga om min smärta.
Vi lever i en självupptagen tid.
Verkligen.
Jag missbedömde det här grovt.
Trodde det skulle vara en kakbit men det visade sig vara hela bageriet.
Inget har gått fel.
Allt är som det ska.
Men det gör så fruktansvärt ont. Eller gjorde för det börjar släppa nu.
Det är så plågsamt att gå ur sängen att jag överväger att sitta och sova hemma hos W & A i deras goa fåtöljer.
Bara för att slippa smärtan.
Den är vidrig.
Morfin är min bästa kompis.
I natt sov jag som en kung. Ville inte sluta sova.
Ärrbråck och påföljande operation riskerar alla som tar kejsarsnitt eller gör en gastric by pass.
Här ligger jag och tänker: kan du välja bort en bukoperation - gör det för guds skull!
Förövrigt:
Doktorn sa: "Du kanske längtar hem till din katt". Jag: "Hur vet du att jag har katt, har jag sagt nåt". Dok: "Nej, jag bara chansade".
Idol har börjat.
Ska lalla ut till dagrummet vid åttatiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar